Hösten är snart här men för mig känns det som vi går en ny vår till mötes. Med stor tillförsikt och lätt till sinnes känner jag stor iver att få ta del av sanningar och vidga mitt kunskapsområde. För ärligt talat, vem vill vara ett okunskapens offer?
I vår eminenta schäfertidning nr 4 2011 kan man läsa följande rader: AVELSKOMMITTEN INFORMERAR
”…Den ökande misstron till schäferrasen har inte enbart skapats av personer som ogillar schäfrar i allmänhet utan tyvärr också av medlemmar ur våra egna led.Avelskommittens bidrag för att bryta denna negativa trend måste vara att förmedla KORREKT information om tillståndet i dagens schäferpopulation…och än viktigare, att påverka schäferuppfödare att endast avla på fullgoda föräldradjur…”.
Strålande nyheter tycker jag. Vi kan nu alla lämna okunskapens svarta hål och se fram emot Avels kommitténs löfte om klargörande och korrekt information angående vår schäferpopulation.
Eftersom denna sanningskommission tagit till uppgift att publicera denna ”korrekta information” som man sitter på antar jag att vi inom en mycket snar framtid får en diger rapport om vår schäferavel.
Gärna per omgående för denna ”korrekta information” måste naturligtvis bygga på redan insamlat resultat och utvärderingar dels av Avelskommittens arbete men också de målsättningar som finns att läsa i RAS (rev 2010).
Så kära sanningsapostlar vänta inte, skrid omedelbart till verket; Show Us the way -Enlight Us!!!
Under tiden har jag i all ödmjukhet några frågor som jag gärna skulle vilja att Avelskommittén svarar på;
– Hur går det med arbetet att klargöra för uppfödare vikten av att endast använda hundar i avel som kommer ur friska kullar och betydelsen av status i HELA familjegrupper (RAS2010)
– Jag är också mycket intresserad av Ert arbete med de riktlinjer som skall ligga till grund för hur stor andel kullsyskon som skall vara HD/ED röntgade för att hänvisning kan ske genom klubbens valphänvisning? ( RAS 2010)
– Jag är också mycket nyfiken på målsättningen att öka frekvensen av HD-röntgade hundar i varje årskull till 75 % (RAS 2010). Här skulle jag verkligen uppskatta en lägesrapport.
– Det finns säkert några exteriörintresserade personer som väntar på utvärdering av de inlämnade utställningsrapporterna från våra exteriördomare som ev. kan bringa klarhet i de exteriöra överdrifter som satt schäfern på SRD-listan. Om inte Ni kan svara kanske Uställningskommitten kan.
– Extra spännande läsning blir Er redovisning kring arbetet med ”..att lägga särskild vikt vid avelsdjur med dokumenterade arbetsegenskaper och gynnandet av avel av hundar som uppvisar goda mentala samt arbetsegenskaper..” ( RAS 2010)
Jag instämmer till fullo med de kloka tankar som står att finna i RAS om vikten av att belysa MHs roll som hjälpmedel vid avelsarbetet. Här har ni ju stor möjlighet att ta del av den information jag redovisade i mitt inlägg i april månad.
Jag vill ogärna upprepa mig men t ex fann vi ju här att 60 av 161 avelshanar på listan hade avkommor som visade röda siffror på skott. Ca 37.5 %. Siffran för kennlar var 70 av 168 alltså lite över 41 %.
Dessvärre fann vi också ett samband mellan alltför ensidig inriktning på exteriöravel och dåliga resultat på MH där värstinglistan toppades av en kennel med 18 röda moment alltså 18 moment som avsevärt försämrat ras medelvärdet för schäfer.
Vi fann ett samband mellan de uppfödare som följer den ursprungliga rasstandarden och ett lyckat avelsresultat. T ex fanns 15 avelshanar utan ett enda moment som försämrat för rasen. Hanar som avsesevärt förbättrat rasmedelvärdet, alla av bruks/tjänstehunds typ.
Men allt detta har Ni naturligtvis utvärderat och jag ser fram emot en skarpsinnig analys och strategiska riktlinjer för att använda MH som avelsverktyg. Jag noterar att Avelskommittén har ett aktuellt projekt angående översyn av valphänvisning. Minnesgoda läsare vet att jag gjorde en liten inventering av aktuella valpkullar under april månad med diverse nedslående resultat.
Vi påminns ju ofta om otursförföljda och oavsiktligt regelbrytande uppfödare så jag kände att en ny undersökning var på sin plats. Med följande kloka ord i minnet från Ras 2010 ” Avel utan god hälsa, anatomi och mentalitet skall ej accepteras” vill jag gärna dela med mig av ett axplock av aktuella kullar vecka X augusti månad;
Nio kullar fanns med på listan denna vecka x i augusti. Jag bestämde mig återigen för att specialgranska avelstikarna. Här följer ett litet urval:
TIK x MH:
1C kontakt hantering 2
5C Avstånds lek nyfikenhet 1
5d Avstånds lek leklust 1
5e Avståndslek samarbete 1
9b lek gripande 2
Tiken har inga arbetsmeriter men utställd med UKL 1
Av hennes syskon är 6 av 7 röntgade(bra) men dessvärre hittar vi HD grad D 1 st och HD grad C 1st. Vi finner också ett syskon som har ED grad 3 och ununited processus anconeus.
TIK Y MH:
2c lek/dragkamp 2
5a Avst lek intresse 2
5c avstånd lek nyfiken 1
5d Avstånd lek leklust 1
5e Avstånd lek samarbete1
6c överraskning nyfik. 2
Tiken har 2 syskon ett saknar MH men för avelstikens bror finns följande MH resultat :
1c kontakt hantering 1
5a Avstånd lek intresse 2
5c Avstånd lek nyfiken 1
5d avstånd lek leklust 1
5e Avstånd lek samarbete1
6c Överraskning nyfik. 2
Denna tik har inga arbetsmeriter men uställningsmerit SG
För 5 av listans 9 avelstikar ser momenten 5a, c, d, e ut som exemplen ovan. Tikar som saknar lekintresse, nyfikenhet och samarbete. Endast 3 tikar har någon form av arbetsmerit.
Några tikar har mycket bristfällig Hd/Ed status på sin syskonkull. I ett fall där tikens syskonkull utgörs av 8 individer är endast avelstiken och ett syskon röntgade. Detta syskon har kraftiga pålagringar och status hunden avliden. Ett av 8 har MH-resultat och det är avelstiken själv.
Av endast 2 av de 9 valpkullarna på listan finns en bra och godkänd genetisk helhetsbild samt en god dokumentation av MH bland syskon både på hanhunds och tiksidan.
I RAS rev 2010 står att läsa.
”Särskild vikt bör läggas vid att avelsdjur bör ha dokumenterade arbetsegenskaper och gynna avel av hundar som uppvisar goda mentala samt arbetsegenskaper” det står också under målsättning” Att klargöra för uppfödarna vikten av att endast använda hundar i avel som kommer ur friska kullar och betydelsen av status i hela familjegruppen.”
Min fråga till svenska schäferhundklubben och Avelsrådet blir då följande: TYCKER NI ATT NI HAR LYCKATS???????????
För att återgå till Avelskommittens spekulationer kring ”spridning av personangrepp, missuppfattningar och okunskap…av personer som ogillar schäfrar i allmänhet…tyvärr också av medlemmar ur våra egna led”.
Man blir en smula fundersam…
Denna Vulgus profanum-obildade folkhop, denna rasande internetmob som ägnar sig åt ryktesspridning och okunskap. Dessa ”illasinnade, manipulativa” schäferhatare verkar enligt avelskommitten finnas både utanför och innanför vår organisation.
På listan som figurerar i konspirationsteoretiska sammanhang med kandidater som Frimurare och Rosenkreutzare kanske vi nu kan lägga till den hemliga sammansvärjningen Antischäfersällskapet?
Bara en rekommendation i bästa välmening, det här med alltför vidlyftig fantasi kan ibland bli en smula osund fixering vid sammansvärjningar, hemliga sällskap, ränksmideri etc. Det kan nog vara förståndigt ur hälsosynpunkt att försöka bryta detta tankemönster.
Jag ser nu med stor iver, ja en smula uppsluppenhet fram mot ”Avelskommittens korrekta information om tillståndet i dagens schäferpopulation”.
Personligen medverkar jag gärna i detta projekt. Jag är visserligen inte medlem i er kommitté men nu när Er grupp så kraftigt reducerats kanske ni behöver en hjälpande hand?
Alla Ni som också har frågor av liknande karaktär som jag, tveka nu inte, tag chansen och kontakta Avelskommitten. Dom har svaren-Ni ställer frågorna. Om ni däremot undrar över vad som är ett fullgott avelsdjur-ring mig! Jag behöver ingen betänketid för att svara på denna fråga. För att lyckas med din schäferavel börja med att följa schäferns rasstandard så har du kommit en bra bit på väg.
”Uppförande och karaktär:
En schäfer skall ha ett jämnt humör och goda nerver, vara självsäker och frimodig och fullständigt godlynt (utom i retningsläge) och därtill skall den vara uppmärksam och följsam. Den måste besitta mod, kamplust och hårdhet för att vara lämplig som sällskaps, vakt-, skydds-, tjänste- och vallhund.”
Använd dig sedan av de rekommendationer som finns i RAS-
”Att verka för avel som uteslutande bedrivs mellan hundar med visad handlingsförmåga, leklust och uthållighet för uppgifter” samt använd hundar i avel” som kommer ur friska kullar”.
Använd dig av MH och MT som avelsverktyg. Om din hund klarat MT delen finns bra förutsättningar för att arbetsmeritera din hund. Med godkänd exteriördel har Du försäkrat dig om att ditt ev. blivande avelsdjur inte är behäftat med exteriöra överdrifter eller allvarliga exteriöra fel.
Bästa Avelskommitte vad är det som är så kontroversiellt med detta? Bli nu inte svaret skyldig och framförallt försök att korta ner betänketiden… Vi har tyvärr bråttom. Färre registreringar och medlemstapp i eskalerande takt.
Till Avelskommitten och Alla Er andra avslutar jag nu mina rader med några tänkvärda ord
”Feghet ställer frågan: Är det tryggt?
Bekvämlighet ställer frågan: Är det artigt?
Fåfängan ställer frågan: Är det populärt?
Men samvetet ställer frågan: Är det rätt?
Och det kommer en punkt när man måste inta en position som varken är trygg, artig eller populär; man intar den för att ens samvete säger att det är rätt”
Martin Luther King jr(1929-1968)
PS
Till Er som utvecklat specialintresset nedgrävda stridsyxor:
Gå en arkeologikurs med utgrävning på schemat där kan ni säkert finna personer med likartade intressen.
Själv fortsätter jag striden och när tiden är mogen påbörjar vi fasen
DAGS ATT BÖRJA SAMARBETA.
Reino
LP1: Jag anser att en väktarhund borde få titteln tjänstehund hos SKK.
Vad är då arbetsmeriter?
Är ett 2:a pris i lydnadsklass 1 eller gk i appellklass att betrakta som arbetsmerit?
Har inte alla våra L-testade och godkända väktarhundar som tjänstgör ute i samhället tillräckliga arbetsmeriter?
Är inte dessa dugliga väktarhundar ett strå vassare än SBK:s illa utbildade bevakningshundar som aldrig kommer till användning i verkligheten?
Varför redovisas då inte våra samhällsnyttiga Väktarhundar i SKK:s databas under tjänstehundar?
Christer Lindgren: Jag delar din uppfattning.
Och jag har svaren på mina frågor här nedan ( utom om hur länge detta har pågått )…?
Vill veta vad ni andra anser om det jag undrade över.
Bra om vi kan försöka hålla oss till ämnet och det Reino delar med sig av.
Kan någon förklara för mig hur det t.ex kommer sig att endast 3 av 9 avelstikar har någon form av arbetsmerit att visa upp???
Måste väl finnas fler än jag som tycker det är skamligt?
Katalee Hellman: Mitt svar till dig ang att medlemsantalet till Afs och registreringarna på Schäfer har sjunkit. En orsak tror jag beror på att brukshundklubbarna är mer fungerar som en avd i SKK. Det verkar vara mestadels sällskapshundmänniskor som huserar på brukshundklubben numera (kanske inte överallt). Jag tror helt enkelt att de som har större brukshundar inte känner att de trivs där längre. Detta i sig kan vara en orsak att ägare till brukshundar (och bla Schäfer) känner att det är deras klubb längre. Resultatet kan bli att folk helt enkelt skaffar sig en annan ras istället för att ”plattsa in” (en teori jag har).
Men det kan även bero på att valpspekulanter har svårigheter att hitta ”rätt” Schäfer uppfödare. För att då istället välja en annan ras som kanske kompisen har.
Tomas & Christer: Håller med er.
Men jag har fortfarande inte fått svar på mina frågor.
Det enda vi vet om livet är att ingen kommer ur det levande, så vi kan lika gärna försöka uppnå det vi vill medans vi ändå är här. (Gary Tuerack)
Tomas: Bra formulerat. Det anser jag med. Man köper inte en porsche Med en effekt på medelsvenssons kunskapsnivå vad gäller körkunskap. Problemet är bara att denna ”bil” med alltför svag ”motor” redan finns att köpas. Och där efterfrågan är ganska stor. Så vad gör vi åt det? Och hur skall vi ställa oss till det. Mitt svar är att marknaden har gjort sitt val. Och det är ingenting vi kan göra någonting åt rent kortsiktigt. Finns det en marknad kommer det att finnas produsenter. Det handlar alltså om pengar och dess makt. Men på ett lite längre perspektiv kanske Afs (om vi kan få gehör för våra synpunkter) kan styra upp Schäfer aveln så att kvalliten förbättras jenerellt för hela rasen. Jag anser att vi skall skärpa till aveln så att alla håller sig till rasstandarden. Och med det menar jag hela rasstandarden.
Sen anser jag att vi är nog rörande överens vad gäller bristerna hos Schäfer och en vilja från oss bruksare att Afs skall ta tag i problemen. Det jag tycker vi verkar vara oense om är hur vi skall få till konstruktiva samtal med Afs och vem som skall få utala sig. Jag har ingen förståelse till tankesättet att ”inte göra någonting och vara tyst och snäll så pratar de nog med oss”.
Vi har alla väldigt olika skolningar. Man kan nästan kalla det för en ”kulturkrock” när en enkel bondson som jag skall diskutera med personer från andra sammhälls skikt med sin skolning. Och därför är det inte så konstigt om ”gnissel” förekommer ibland. Speciellt då vi här diskuterar i skrift.
Om man vill ändra på något, så måste man engagera sig och komma med förslag.
Eftersom det blivit en viss förflackning av raserna, kanske inte bara schäfern, så borde man kunna ”återställa” rasen (erna) till rasstandarden.
Att det blivit som det är, beror på en viss passivitet och att den som vill ha en hund som är mer slätstruken har haft majoriteten och det är lättare att avla fram en sådan och lättare att sälja en slätstruken hund.
Personligen tycker jag att om man inte klarar av att handha en schäfer som följer rasstandarden, då ska man inte köpa en schäfer, då finns det andra raser som passar alldeles ypperligt.
Varför köpa en Porsche, om man bara har kunskap att köra en Skoda?/Tomas
Sten du har fel, SKK har inte alls ”alla” godkända polishundar i sitt register. Det finns iaf en hund som står utanför som är en ”mycket bra” polishund, Trends Fark. Anledningen är att SKK valt att spärra honom från tävlingsverksamhet och får därför inte bära en titel!. Jag får ständigt rapporter om vad Fark gör i tjänst d.v.s. det är mycket gott som den hunden gör.
Katalee..Det är nog av den enkla anledningen, att det är en hård konkurrens av valpköpare i dag, mot det var på 90-talet..Många Schäfermänniskor, har numera Jaktlabbar, Mallar, mm..Dom kommer inom sinom tid upptäcka, att gräset var inte grönare, på andra sidan..
Det är bättre att ”sitta still i båten” än att gång på gång tjata om saker som man inte kan påverka. Om det gäller inbillade eller verkliga svagheter hos schäferhunden kommer rasens rykte att sänkas. Det finns en mängd dugliga uppfödare vars hundar(linjer) håller hög klass för sitt ändamål. För att ta några som exempel Ängsbacken, Hasseman, Kustmarken, Kiragården, Jebas och inte att förglömma Hedeforsen.
Det är en viss skillnad på kraven när det gäller väktar- och polishundar. Väktarhunden skall kunna varna och skydda sin förare kopplad! Polishunden skall kunna redovisa ett bredare register i betydligt stökigare miljöer med skydd/gripande, uppletande, spår, sök etc.
SKK har samtliga certade polishundar i sin data bas. Du hittar den i Hunddata/tävlingar/tjänstehundar/tävlingsdag(skriv årtalet)/RPS-list, lycka till. NU kommer du att hitta många svenska schäferkennlar som gett sitt bidrag till polishundskollektivet.
Flera duktiga hundar kommer aldrig till RPS-test av den enkla anledningen att uppfödaren inte vill ha sina hundar i polistjänst. Det är beklagligt när schäferhunden får ett oförtjänt dåligt rykte. Med tanke på ordspråket ”sådan herre sådan hund” kan man fråga sig vem som orsakad vad?
Detta får bli min sista kommentar i denna blogg. Lev väl.
” Färre registreringar och medlemskap i eskalerande takt ”.
VAD gör man för att motverka detta?
VAD SKA man göra för att vända den fallande trenden?
Önskar fokusering på de här viktiga frågorna.
Raka svar!
Jag upprepar:
” Endast 3 av 9 tikar har någon form av arbetsmerit ”.
Helt totalt oacceptabelt.
Är dessa resultat relativt nya, eller?
Hur länge har man låtit detta pågå?
Jag har inte varit aktiv sen 90-talet och trodde väl i min enfald att läget blivit bättre.
Vi pratar BRUKSHUND nu, för än så länge är väl vår underbara schäfer en brukshund?
Oavsett om den ser bra ut eller har div inskränkningar i stegen?
I går kväll fick jag för mig ny info att Afs har signalerat en ny hållning och är nu posetiv till samtal. Detta gör att jag med Hettex kennel som en posetiv viljeinriktning kommer att ansöka om medlemskap i Afs. Jag ser fram mot vad dessa samtal kan komma att leda till. Leder det till för oss bruksare posetiva saker kommer jag att stanna kvar och verka i Afs. Där finns nämligen möjligheter att påverka. Om det inte leder till något posetivt för oss bruksare tar mitt medlemsskap slut efter 1 år. Men nu känner jag att saker och ting äntligen är på gång. Är det möjligt att det 30 åriga kriget äntligen är på väg att ta slut?
Gällde inte uppropen schäferns fel och brister? Goda sidor bör inte utelämnas. Det finns nämligen en mängd uppfödare som lyckas väl. Om hundens brister mot förmodan kan kopplas till AfS så bör distrikt uppmanas att föra upp synpunkter till AfS CS.
Det är inte helt obekant,en man en röst i den demokratiska organisationen AfS. Det återstår att se vilken ståndpunkt som majoriteten fattar:
a) behöver åtgärder vidtas med anledning av Oskarssons upprop?
b) i så fall vilka?
Ok, är dock inte riktigt med på vad du menar att domarna prioriterar fel när det gäller bruksschäfern, du menar bedömningen av bruksproven förmodar jag, vilka egenskaper ska prioriteras mer som domarna inte gör? Att domarna prioriterat fel när det gäller exteriören på utställningsavlade hundar är nog de flesta uppfödarna av bruksschäfer eniga om.
daniel, tänkte inte på att jämföra Schäfern och Mallen överhuvudtaget när jag sa att domarna har sin del av ansvaret för aveln. Jag menar att prioriterar domare en viss/vissa egenskaper mentalt eller exteriört så styrs aveln lättare åt det hållet.
Kennel entre, jag antar att du menar att domarna ofta ger mallen högre poäng på skydds/IPO-tävlingar. Det stämmer ju att mallen ofta ligger i topp på VM för alla raser i IPO(även om en schäfer kom på tredje plats i år), samt att även i svenskskyddet ser man att mallen i regel får högre poäng i lydnaden. Men om nu mallen går bättre i lydnaden, ska inte domarna belöna detta, är det inte bara att konstatera att mallen oftast är bättre i lydnaden och därför vinner på tävlingar? Och de schäfrar som kan matcha de bästa mallarna också i lydnaden, innehar de sämre egenskaper än de schäfrar som inte får så höga poäng i lydnaden menar du?
Som sagt, det blir en fråga om vad som är en bra hund eller inte, man kan ju diskutera om högre poäng i lydnaden både i IPO och svenskskydd gör att mallen är en bättre hund om vi inte bara ser till tävlingsresultat utan också mentalitet för en bra bruks/tjänstehund generellt. Att mallen är svårslagen i tävling är ett faktum, förhoppningsvis kan schäfern matcha den inom andra arbetsområden. Så du har rätt i att domarna styr aveln i den grad uppfödarna och valpköparna prioritera avelshundar som kan prestera höga poäng på tävling i alla delar, om det nu var så du tänkte om avel och domare vill säga. Många gånger är det ju även på tävling bara små detaljer som skiljer vem som hamnar på pallplats eller inte, oavsett malle eller schäfer. Ska bli intressant att läsa vad reino anser är bra egenskaper för en tjänstehund.
Definition
Hittat på SBK hemsida.
En konflikt är en interaktion mellan minst två parter där minst en part
1. Har önskemål som känns för betydelsefulla för att släppas
2. Och upplever möjligheterna till sina önskemål blockerade av motparten
Vidare…….
Konflikter är olika former av spänningstillstånd mellan människor som ofta leder till försämrad kommunikation. Dessa olika spänningstillstånd kan handla om kollision mellan intressen, värderingar, handlingar eller målsättningar.
En annan sak jag inte förstår hur Afs tänker. Hur har de tänkt vara den samlande faktorn då de vägrar samtala med de som vill annat / mer (dvs bruksarna). Jag har ingen förståelse till tankesättet att ”inte göra någonting och vara tyst och snäll så pratar de nog med oss”. Så vad är det då vi skall diskutera? Vi som egentligen är rörande överens, hur vi vill att en Schäfer skall vara för att vara en bra Schäfer? För om exteriör inte ens vill föra en dialog med bruksarna. Vad är det då för mening med att vi överhuvudtaget försöker prata med en part som ”ingenting ser, hör eller vill tala”? Vad göra då? Ja då har vi väl bara att vi starta eget då – Eller? Personligen tycker jag det är en bättre lösning att vi stannar kvar i Afs. Men då måste Afs ”se, höra och prata med oss.
Sorry Reino. Ren frustration bara. Omriktat beteende heter det visst.
Denna konflikt är lite konstig då våran ”motståndare” gömmer sig inne i Afs styrelserum. Den lilla apan som ingenting hör, ser eller talar är väldigt målande hur de agerar. Eller icke aggerar är då bättre utryckt.
När skall de ha sitt möte egentligen? Även om vi idag har 2 typer Schäfer som skiljer sig åt bör vi kunna sammarbeta vad gäller mentallitet samt friskhet i alla fall. För att detta skall fungera måste vi enas om att hållla oss till en rastandard samt att vi skall få ett helhjärtat stöd för det. Annars går det inte.
Kära läsare tack för er respons.Jag uppskattar er debattglädje och ert engagemang.
Jag tror på fri debatt och tankeutbyte utan censur men samtidigt vill jag vädja till er att
hålla er till inläggets tema som ju handlar om vår schäferavel. Meningsutbyten med
alltför tydlig adress till enskilda personer blir i detta sammanhang kontraproduktivt.
Jag kommer inom kort återkomma med lite funderingar kring schäferaveln och
vilka egenskaper som behövs när vi väljer ut tjänstehundsämnen.
Fortsätt gärna debatten men som sagt, håll er till ämnet.
Reino
Inom labbe finns det även där en uppdelning. Jakt och Exteriör. Jag har haft bägge sorterna så jag har sett skilnaden på nära håll. Exteriör var en riktig soffliggare. Medans jakt var det fart i. I helgen har jag haft en ”exteriör” Schäfer hemma hos oss Han var en riktig soffliggare, till skillnad från min hund som på alla möjliga vis försökte få igång han.
Så vad väljer konsumenten då. Vad gäller våra diskutioner så har nog den som följer med bara lite gran fått klart för sig vad diskutionen handlar om. Förövrigt är det bara ”bruksare” som diskuterar medans ”exteriör” är som apan som ”inte hör, inte ser och inte talar”. Och de tror att deras problem skall försvinna bara det inte är någon som pratar om det. Nä ”herr sitt still i båten”. Konsumenterna är nog klokare än så. De har förmodligem insett var de skall vända sig för att få en bra hund. Är det en ”soffliggare” de vill ha så köper de en sådan. Och om de vill ha en mera arbetande hund så köper de en sådan. Och det oavsett ras.
Det är konsumenten som väljer. Och om inte konsumenten får reda på att det är mkt stora skilnader på Schäfer som ras. Hur skall de då kunna välja den hund som passar just dem? Nä, ”herr sitt still i båten” upplysning är bra. Då kan konsumenten göra ett bra val. (Hmmm, jag undrar vem den där ”sitt still i båten” är? Äh, Det är nog nån jag glömt bort)
daniel, då tror vi olika. Visst bestämmer uppfödaren vilka hundar som ska användas i avel. Men domarna har stor påverkan på aveln.
Sten, håller med dig. Har ledsnat på att höra hur dålig rasen är. Det är inte min uppfattning. Sedan kommer vi alltid ha olika uppfattning om vad en bra hund är oavsett om det är en Schäfer eller Gråhund. Avlar man efter den ursprungliga rasstandaren så får man generellt en bra avkastning på sin avel.
Skrämmer vi iväg valpköpare som tänkt sig en schäfer med vår debatt? Vi ger sken av stora problem inom rasen både bland ägare och hundar. Tänk om slutsatsen från läsaren blir: ”Schäfer inget för mig – det får bli en labbe!”
Kennel entre, domarna styr väl inte aveln, det är ju upp till varje uppfödare att välja avelsdjur man finner lämpliga. Enskilda hundar förstår jag är känsligt att prata om tydligen, men om det är upp till varje person att avla efter eget intresse och målgrupp är det bara naturligt att schäfern finns i olika varianter. Det mest intessanta är kanske om det finns tillräckligt med dugliga schäfrar för varje område, om så är fallet behöver vi kanske inte oroas så mycket över vad som är en bra hund eller inte.
Det kan man sammanfatta med att det är marknaden som styr. Marknaden efterfrågar och konsumerar det den vill ha. Och vi kennlar produserar vad konsumenterna vill ha. Det är väl inget konstigt med det.
Det konstiga är att vi inte har en avelsförening som fungerar tillfredställande för alla kennlar. Som vägrar föra en dialog samt ta till sig av de förbättringsförslag som finns. Märk väl, denna konflikt har pågått i ca 30 år.
Mina erfarenheter av schäfer begränsar sig till konsumentnivån. Dvs hundägare, som bekant ställer vi olika krav på hunden. Och jag antar också att uppfödaren ställer krav på hos valpköpare.
Internet har medfört att vi alla kan utbyta åsikter. Extra värdefullt är det när uppfödare vill vara med och diskutera.
Vi upptäcker väl alla att åsikterna om utvecklingen inte är nya. Flera är nöjda med den schäfer vi har idag, andra inte. Det handlar till syvende och sist vilken hund man föredrar.
Läser…
Och fortsätter skaka på mitt huvud.
Utdragen här ovan som Reino presenterar liknar dessvärre ingenting.
Och ingenting är nytt.
Och allting fortsätter runt samma gamla bana.
Med några små undantag i formuleringarna, där man (Afs) försöker sig på att kliva upp på de höga hästarna igen.
Det funderas b.la på att/hur medlemsantalet så drastiskt minskar.
Jag har ett förbaskat enkelt svar på det:
Går man in som nybliven schäferägare och läser vad som händer stannar man nog upp och väljer att inte gå med i en förening där det råder så mycket misstro och ”pratar mot sig själv-anda”.
Självklart vill man kunna lita på Afs, men hur ska man kunna göra det när man ser vad som pågår? Man fortsätter förhoppningsvis ha bra kontakt med sina uppfödare och hoppas på att kunna lita på dem.
Jag fortsätter läsa Reinos utdrag..
Endast 3 av 9 tikar har någon form av arbetsmerit……
BEDRÖVLIGT! anser jag.
Och fortsätter skaka på mitt huvud:(
”Att ta upp enskilda hundar som anses bra eller inte är helt ointressant. Skaffa dig egen uppfattning av avelshunden/tiken och dess avkommor!Som upplysning kan jag tala om att många av oss som avlar lägger ned många. många timmar och dyra resor för att hitta avelspartner till våra hundar.” Inlägget var menat till Degns Fönix inlägget.
Vet egentligen inte varför jag lockas in i fåtal bloggar. Jag gillar inte forum eller bloggar överhuvudtaget. ”Men varav hjärtat är fullt talar munnen” Vad är en bra hund, och för vem? Är det vi uppfödare som styr vår avel. Eller är det våra domare som styr aveln? Kan det vara så enkelt att om vi som föder upp rasen Schäfer enligt den ursprungliga rasstandarden skulle lyckas så mycket bättre med att bevara Schäfern som den fantastiska hunden som den är?!Om vi avlade efter den ursprungliga rasstandaren! Även då så blir inta alla avkommor diamanter. Och jag undrar vad Hedeforsen menar med att endast använda hundar från friska familjer? Förklara gärna det för mig! Inte många hundar som kommer från helt ”friska” familjer? Avlar du själv endast på det?!
Att ta upp enskilda hundar som anses bra eller inte är helt ointressant. Skaffa dig egen uppfattning av avelshunden/tiken och dess avkommor!Som upplysning kan jag tala om att många av oss som avlar lägger ned många. många timmar och dyra resor för att hitta avelspartner till våra hundar.
Jodå, det gör det. Då vet man vilka som är bakåtsträvare!/Tomas
Frågan om skuld leder aldrig någonstans!
Det måste väl vara mycket viktigt att alla i kullen har bra beskrivning och testresultat och inte enstaka individer.
Sedan är jag övertygad om att alla vet vad som menas med driftstarka hundar är, men alla har olika definitioner om det.
Men att slå sig till ro, för att det inte funkat förr, är en dålig taktik.
Om man vill något så måste man slåss för det.
Jag förstår H. L. tankar att han har försökt förr att få bättre resultat.
Nu när R. O. försöker samma sak, så händer just samma sak igen, en del tycker att man ska sitta still i båten, vart kommer vi då??
Det är de som sitter still i båten, som är lite skyldiga till det som finns idag, inte de som försökt ändra./Tomas
daniel: Behovet finns nog. Problemet är nog att få har lärt si att hantera dessa hundar. Det är inte uppfödarnas eller hundarnas fel. Och jag vill sträcka mig så långt att det inte heller är hundägarnas fel heller. Men om dessa ägare av dessa hundar inte har någonstans att träna där hundkunnigt folk samlas, hur skall då dessa lära sig bra och vettiga saker hur man på ett ur hunden djurvänligt sätt tränar dessa hundar?
Utan anledningen till att det ser ut på detta vis (som jag ser det) är Svenska brukshundklubbens fel. Då vi en gång välkomnat in alla raser till oss. Det är inte längre en klubb för brukshundar som det ser ut idag. Det är en klubb av sällskapshundar. Det är mer av en avdelning i SKK. Jag tycker inte det är någonting fel med att även sällskapshundar är på brukshundklubbarna och tränar. Men jag tycker det är fel när ägarna av lite tuffare bruksraser inte känner sig välkommna dit med de tränings metoder som måste till för deras hundar.
Utbildningar är bra, men hur skall en instruktör som är kommen och har erfarenheter av enkla veka sällskapshundar kunna ge råd till en ägare till en oupfostrad tuff brukshund? Jag bara undrar? Här har vi ett av pudelns kärnor varför det ser ut som det gör. Men det finns säkert andra orsaker som Afs är skuld till.
Om det finns få både bland poliser och tävlande som fixar en rejäl schäfer, gör det då så mycket att den typen av schäfer är på tillbakagång, varför avla fram sådana hundar om efterfrågan inte finns där som jalle skriver. Vore ju en annan femma om efterfrågan vore stor men dagens uppfödare har ”mesat” ner schäfern i den grad att den inte duger längre.
”Kennel entre”, jag menar inte att fönix är dålig på något vis, det jag ställde mig frågande till var om han är extra ordinär i förhållande till andra avelshundar som fått många avkommor i sverige. Det låter på vissa som att det är mest veka halvmesiga schäfrar som används i bruksaveln, då blir man ju nyfiken på vad folk lägger för innebörd i driftstark och rejäl? Några av de avelshannar som varit mest poppis de senaste åren är ju polishundar och hundar som inte valts utifrån tävlingsmeriter, bland annat hundar som har fönix i linjerna, är dessa hundar inte tillräckligt rejäla isåfall?
Jag vet inte om vi kan skylla på att schäfern är mindre flashig än mallen, därav lägre poäng i skyddet, beror inte detta på att schäfern isåfall inte är lika driftstark generellt? Tycker nog att årets vinnare i skydds-sm var välförtjänt. Spelar det någon roll egentligen, är ett spektakulärt skydd alltid detsamma som mest ork, kamplust och mod i praktiskt arbete utanför tävlingsbanan?
Mkt bra skrivet Jalle: Jag håller med dig i att det är ett problem att vissa hundägare inte känner sig välkommen på en brukshundklubb. Detta har jag även hört andra saga. Därebland kennelägare av stora kennlar. Vi skall naturligtvis vara där vi med med våra hundar. De som håller på med ofog anmälningar har jag ingen förståelse för. Jag håller inte på med klicker jag heller men jag tränar chaping i alla fall. Och jag kräver lydnad av min hund. Visst kan jag ge godis jag med som uppmuntran, men det är inte därför min hund lyder mig.
Det är inte upp till en grupp / människa att bestämma vilken metod en annan grupp / människa man som hundägare skall använder sig utav och hålla sig till. Detta gör man själv, naturligtvis i samråd med en annan duktig hundmänniska om man har en sådan att fråga om / när man behöver hjälp.
Det finns olika typer av hundar. Allt ifrån väldigt veka sällskapshundar till mkt tuffa tjänstehundar. Alla dessa hundar måste få sin träning någonstans. Jag anser att den givna plattsen är på en brukshundklubb. Man kan inte träna alla dessa hundar bara med en metod. Det är en omöjlighet anser jag.
Efterfrågan på rejäla Schäfrar minskar, därför dom som har kunskapen, får inte plats på brukshundsklubbarna längre.Uppfödarna har ett stort dilemma, att sälja till dugligt folk..Annars är dom tillbaka till uppfödaren, för dom klarar inte av dom. Därför är efterfrågan på exterör Schäfern, större än någonsin..En färgig, soffpotatis platsar på klubbarna..Det går inte att träna skydd, på vissa klubbar. För Rallylydnaden, o Agility anhängarna kan bli störda..Tänk om någon tar sin hund i örat, då blir den föremål för en utredning av styrelsen..Styrelsen som inte har en susning, hur en hund fungerar..Jag vill inte verka tjatig, men vi bruksfolk måste ta tillbaka brukshundklubbarna..Det är anledningen tror jag, att Schäfern tappar mark..Jag vill klargöra att jag är, ingen psykopat som gillar att slå hundar..Inte heller rycker jag, eller sliter i kopplet..Det är vad folk tror, när man inte använder klicker..Jag älskar min hund, o gör allt för honom. Jag är säker, att han känner lika dant..Jag visar mitt missnöje, när han inte gör det han har lärt sig..Jag visar åckså stor glädje när han gör det han ska..Självklart ska man bedriva träningen, efter vilken hund man har..Jag håller med Marcella, o Entre i det ni skriver..Till slut vill jag bara säga,vi alla måste se till att Schäfern föreblir världens bästa hund..
Ett PS. Jag kan inte annat än känna mig road utav att en meddebbatör önskar begrännsa deltagares tyckanden av ”lägre rang” (eller hur denne nu tycks se på det hela) med diverse smädligheter. Vad mig belangar är jag fortfarande intresserad hur jag (enligt denne) lever. Då jag tydligen inte lever som jag lär?
Men att vara / bli en resurs betyder inte att vi skall låta oss utnyttjas. Ett sammarbete är att 2 eller fler parter bjuder till för att arbeta till ett gemensamt uppställt mål. Finns det inget sådant intresse ser jag det som väldigt svårt att vi (”bruks” och ”exteriör”) skall ha en gemensam avelsförening i framtiden. Då är det bättre att vi söker oss andra vägar och ansöker om en egen avelsförening.
Är detta så fruktansvärt svårt att förstå? Vi måste helt enkelt sammarbeta om vi skall ha någon framtid tillsammans. Därför ser jag det som mkt konstigt och märkligt varför inte ”exteriör” och ”bruks” är villig att diskutera upplägget för ett sammarbete. Man kan inte med framgång tiga ihjäl en konflikt. Det ser vi när vi betänker att denna fråga dyker upp med jämna mellanrum de sista 30 åren. Och det handlar inte om att den ena eller andra parten skall få igenom hela sitt program. Det handlar om att vi inom rasstandarden skall kunna utveckla våra hundar till det de är tänkta till. En del avlar mest till lättsamma sällskaps hundar. Låt de få göra detta. Och de som avlar mot ”bruks” och ”tjänste”. Låt även dessa få göra detta.
Jag har förslagit flera olika tankar och vägar som diskutionsunderlag. Det beror helt och hållet vilken väg vi är villig att gå. Dessa vägar har helt skilda mål. En väg som jag var inne på att diskutera var att ”bruks” skulle ansöka om en egen avelsförening. Det var ingen som var villig att diskutera detta.
Nu för jag fram tankar om ett sammarbete med Afs. Som jag ser det så är det ingen / få som vill diskutera detta heller. Afs verkar heller inte intresserad av att diskutera ett sammarbete. Så hur skall vi Schäfer människor ha det egentligen. Har vi en avelsförening så borde den fungera för ALLA. Eller? Så vad menar du StenS egentligen?
CL då återstår att leva som du lär! ,-))
Ja det är bara korkat att ta onödiga strider mot en stark individ. Då är det bättre att bli / vara en resurs istället och spinna på samarbetet. Kanske så vi skall tänka gentemot Afs. Att vi blir en resurs.