Förföljande med gripande
MT definition:
Hundens disposition för att springa efter och förfölja ett mindre föremål i rörelse. Här värderar domaren hundens grad av intresse och hur målinriktad hunden är. Griper den direkt, mera tveksamt eller omvänt nonchalerar den föremålet.
Detta är ett moment som man som åskådare lätt kan tolka på olika sätt. Det är därför viktigt att förtydliga att hundens lust till att förfölja och gripa bottnar i hundens arbetskapacitet. Det som vi också kallar för ”motor”. En hund med stort inresse av att förfölja och gripa svarar snabbare på retningar och är således mer lättmotiverad. Gripandet och förföljandedelen är lika viktiga i momentet.Övriga komponenter i sammanhanget är handling, anpassning och rädsla. Erfarenhetsmässigt vet vi att en hund med väl anpassad / avpassad jakt och gripande är mycket lättmotiverad men också styrbar.
Uthållighet
MT definition:
Hundens grad av uthållighet när det gäller att försöka få fatt i ett för hunden dolt mindre föremål.
Här värderar domaren i vilken utsträckning hunden försöker få tag i det dolda föremålet.Hur länge håller hunden på och vilka strategier använder den sig av. Vid en enkätundersökning bland våra uppfödare och brukshundsförare påtalades brister i uthållighet hos våra bruksraser. Vi använde oss av många provvarianter när vi provtestade detta moment och det som gav högst utslag var röret där samma trasa används som vid jakt/förföljande momentet. Vi ville se hur länge hunden arbetade för att komma åt föremålet och om hunden möjligtvis ändrade strategi under tiden. Man kan se ett klart samband mellan hundars nyfikenhet och uthållighet i detta moment och deras förmåga och uthållighet omsatt i praktiskt arbete tex vid preparatsök.Andra egenskaper momentet prövar är nyfikenhet och koncentration. Personligen är jag av uppfattningen att man skall vara oerhört noggrann i sitt avelsarbete när det gäller denna egenskap eftersom uthållighet är en mycket viktigt anlag för en brukshund.
Rädsla
MT definition:
Hundens förmåga att hantera rädslor. Domaren observerar undvikande och flyktbeteende under hela testets gång för att sedan samla ihop dessa under nyckelbegreppet rädsla.
Det finns olika rädslor. Vi pratar om social rädsla, miljörädsla, överraskningsrädsla och skotträdsla. Oavsett orsaken till en hunds rädsla ställer det till med stora problem för såväl hund som ägare. Rädsla slår ofta ut hundar vid arbete där hunden t ex inte kan hantera det sociala umgänget och samspelet med människor. En rädd hund mår inte bra. I de fall där rädsla är kombinerad med aggressivitet och försvarslust blir konsekvenserna ibland förödande.En mix av dessa egenskaper leder ofta till att hunden blir avlivad. När det gäller rädslor efterlyses en större kunskapsnivå hos många av våra uppfödare. Rädslor som tex miljörädsla där hundar har svårt att gå på halt eller blankt golv innebär en försämrad livskvalitet och påverkar hundens liv i samhället. En rädd hund skall aldrig användas i avel. Arvbarheten på rädslor är mycket hög.
Aggressivitet
MT definition:
Hundens förmåga att bli arg och graden av allvar. Domaren värderar i flera av testmomenten hur snabbt hunden visar aggressivitet genom att studera kroppsrörelser och tendens till attackbeteende. det absolut viktigaste är här hundens beteende när hotet upphör.
Hunden kan visa aggressivitet vid olika situationer men vanligast är vid rädsla och revir och resursförsvar. Aggressivitet som vi förr benämnde som skärpa ställer till med mycket svåra problem i samhället. Många hundägare har svårigheter att hantera detta problem och här har uppfödarkåren ett oerhört stort ansvar när det gäller avelsarbetet. Man skall vara försiktig med aggressionsbitar i sitt avelsarbete. Majoriteten av våra hundar har väldigt liten användning av denna egenskap. Betänk följande – en rädd hund ställer inte till med problem för någon annan än för sig själv. Däremot kan en rädd hund med aggression och försvar ställa till med enorma problem för sin omgivning. En ohållbar situation som i många fall slutar med stor tragedi för alla parter.
Avslutningsvis vill jag gärna citera Curt Blixt som med några kloka ord sammanfattar mentalitetens betydelse hos våra hundar. ” Dagens samhälle ställer stora krav på hundägaren. Att leva upp till detta ansvar är lättare om din hund har medfödda goda anlag som ytterligare kan utvecklas. Goda mentala förutsättningar kan i grunden betraktas som ett uppfödaransvar”.
Reino Oskarsson
Fortsättning följer med MT del III
Sten, men en tjänstehund måste ju kunna jobba länge utan utdelning, så att inte ge upp i första taget måste vara idealiskt, eller? Tycker det verkar som vissa hundar inte fattar vad de ska göra när ”bytet” försvinner i röret,de förstår inte att bytet finns i röret och visar därför inget intresse i momentet. Om så är fallet borde man väl göra om momentet liknande L-test, där hunden ser att bytet läggs under en lastpall, förstår inte hunden momentet ger det ju dålig information om uthålligheten?
Aggressioner kanske är mer svårhanterliga för medelsvensson, men i gamla korningen var ju måttlig idealiskt, och stor bättre än liten eller obetydlig. Kan en hund funka lika bra som polis/väktarhund med liten eller obefintlig försvar/skärpa så länge den har kamplust, eller är hunden med lika stor kamplust men även ett större aggresionspaket en bättre hund för dessa uppgifter? En hund utan skärpa har väl heller ingen direkt försvarslust att tala om?
Att lägga kraft och energi i ”evighet” på något som ger klent utbyte är slöseri med egna resurser som kan behövas vid nästa tillfälle.
Citat från definition av ”förföljande gripande”.
…viktigt att förtydliga att hundens lust till att förfölja och gripa bottnar i hundens arbetskapacitet. Det som vi också kallar för ”motor”. slut citat.
Jag skulle inte vilja kalla hundens intresse eller ointresse vid ”lilla bytet” för arbetskapacitet i det här sammanhanget. Det har inte med hundens ”motor” att göra. Hund som av någon anledning inte sprang efter lilla bytet kan ha enorm arbetsvilja i alla andra sammanhang.
Jag tror att när en hund missar ”haren” men visar sig ha stort intresse och hög arbetskapacitet i alla andra förfölja/gripa/kämpa-sammanhang så beror det nästan alltid på att det blev fel i momentets uppläggning och genomförande. Momentet har så hög osäkerhetsfaktor att det knappas kan tillmätas någon större värdemätare för arbetskapacitet. Faktum är att några av landets bästa polishundar har fått 1:or på momenten ”förfölja/gripa”.
Skulle vara intressant att höra Reinos åsikt om följande när det gäller Uthållighet i MT.
Finns det någon ”övre tidsgräns” där hunden från att klassas som väldigt brukbar blir klassad till att bli ”idiotförklarad” ??.
Eller är det önskvärt att hunden ”håller på” i all evighet ?
/Torbjörn