Det blåser upp till storm…
Kära läsare, visst har ni hört talas om de där turbomotorerna och formel 1 hundarna hundar med så starka drifter att endast en mycket utvald skara människor kan hantera dom. Jag förstår egentligen inte syftet med att marknadsföra en hundtyp på det viset.
Än mindre förstår jag människor som å ena sidan pläderar för denna hundtyp inom en specifik ras samtidigt som de marknadsför och pläderar för en light-variant inom samma ras som övriga amatörer skall hålla tillgodo med. En variant så utspädd att man ibland måste ta sig en funderare på om den är egenskapslös. Att sitta på två stolar samtidigt är en svår balansakt. Det innebär att man talar med kluven tunga.Man blir helt enkelt aldrig riktigt trovärdig. Man har för många intressen att ta hänsyn till.
Jag har en släkting vi kan kalla henne Emma. En glad och sprallig tjej. Kärleksfull, hon delar gärna ut en kram i förbifarten. Envis som synden, ibland en smula sträng. Egenskaper hon delar med många andra människor.
Emma hjälper ibland till i vår hundgård.Hon hjälper till med matning och städning av kennelns egen uppfödning. Uppgifter hon sköter på ett utomordentligt bra sätt. Vid städning måste man ibland flytta en hund från en box till en annan. Detta hanterar Emma tillsammans med övrig personal. Ibland tar hon ut och rastar en hund. Emma har under åren promenerat med många tjänstehundsämnen i skog och mark. Emma gillar att kamma och borsta och gosa. Hundarna älskar Emma och hon älskar dom. Ibland är hon ganska bestämd i rösten när hon tycker att det blir för stökigt men blir strax glad och nöjd och möts av en svansviftning till svar. Emma har ett begåvningshandikapp. Om Emma kan hantera dessa hundvärldens Ferraris som sport och tjänstehundssidan enligt en del skribenter avlar fram så kan också andra hundintresserade därför att: turbomaskinen är en myt!!
En sund brukshund är en hundtyp som passar alla som kan ge den tid, kärlek, motion, hjärngympa och tydliga anvisningar om rätt och fel. Visst finns där starka egenskaper sk drifter grundläggande för alla hundar avlade för arbete. Vissa individer besitter mer av dessa egenskaper. Men som man ropar i skogen får man svar. Drar man upp och eldar på vissa egenskaper kan man t o m få en pudel till kamphund. Vad tjänar man egentligen på att hålla myten om turbomaskinen vid liv? Och framförallt vem pläderar egentligen för den? Inte jag. Däremot anser jag att alla människor som är intresserade av att köpa en schäfer bör delges fakta om sakernas tillstånd. Jag anser också att alla som vill köpa en schäfer skall erbjudas ungefär samma förutsättningar. Just för att de gjort rasvalet schäfer. Varför dumförklara människor? Ge människor fakta. Med ökad kunskap får du en bättre hundägare. Som ställer seriösa frågor och i brist på seriösa svar kanske skippar uppfödaren som struntar i att HD-röntga hela syskonkullen. Förmodligen inser denne också att uppfödaren som bara hade 1 % MH-intresse inte är så seriös i sitt avelsarbete eftersom svenska schäferhundklubben beslutat om gemensamt uppställda mål. Rekommendationer förankrade i RAS om önskemål av en ökning av antalet MH-beskrivna individer. Det är ingen mänsklig rättighet att få äga en schäfer. Väljer man rasen får man en hund med vissa egenskaper. Om man känner att dessa egenskaper av en eller annan anledning känns betungande eller alltför utpräglade i vissa bitar får man avstå från att skaffa schäfer. Svårare än så är det inte.En bra hund av bruksras besitter olika drifter. Som ägare kan man i stor utsträckning styra, väcka upp/släcka olika beteenden. Så arbetar sporthundsföraren olika beroende på om han tränar/tävlar skydd eller rapport. Så gör också tjänstehundföraren som skall ha sin hund i arbete. Är det en väktarhund väcker man andra bitar än bombhundföraren gör.
Ordet statistik har plötsligt blivit ett skällsord. Hela den moderna civilisationen och dess samhällsplanering vilar på analys av statistiskt material och sifferuppgifter. Statistik är ett förenklat sätt att beskriva verkligheten, om man lär sig att tolka och använda den som ett HJÄLPMEDEL så är den en fantastisk tillgång, en resurs för avelsplanering. Men den är inget självändamål, den fyller ingen egentlig funktion om man plockar ut enskilda individer för att t ex ”spräcka statistiken”. Varians inom en population dvs beräkningar på avvikelser från medelvärde el dylikt ingår naturligt i sammanställning och analys av statistik. Det är sorgligt att konstatera att så få personer i debatten verkar förstå att det är helhetsbilden, den genetiska helhetsbilden, som kan ge vägledning och styrning av aveln. Det kommer alltid att finnas enstaka individer som avviker från urval och population. MH skall ingå som ett utav många kriterier när man fastställer ev fördelar och brister av tilltänkt avelsmaterial. Jag har aldrig hävdat som en del debattörer vill göra gällande att statistiken frälser oss. Men rätt använd kan den ge mycket värdefulla indikationer på vart avelsarbetet är på väg. Kan man samhällsplanera med hjälp av statistik kan man naturligtvis avelsplanera med hjälp av den. Jag har nu i en serie inlägg redovisat viss fakta och slutsatser som man kan dra av redovisad MH-statistik. Man kan finna ett samband mellan att följa den ursprungliga rasstandarden och ett lyckat avelsresultat. Omvänt finns ett samband mellan alltför ensidig avel på exteriöra egenskaper och sämre resultat på MH. Trots att var och en med läsförmåga och normal intelligens själv kan se och läsa sig till dessa resultat genomförs nu en massiv kampanj från olika håll som går ut på att hitta diverse alternativa förklaringsmodeller som bortförklarar detta samband. Istället för att ta till sig dessa oroande tendenser och konstatera att ok ett visst mått av sanning ligger i det här, nu måste vi agera och ställa högre krav på våra uppfödare så smutskastar man budbäraren. Han är arg, stridslysten och djävlas. Typisk rättshaverist. Sen siktar man in sig på att försöka underminera MH som företeelse. Man underkänner det statistiska materialet. Man har synpunkter på landets alla beskrivare, Beskyller dem för att vara okunniga och dåligt utbildade för uppgiften. Någon genomför egna undersökningar med olika resultatutfall och vips så undermineras MH-statistiken som icke pålitlig statistik . Man hittar hundar med dåliga MH-resultat som blivit tjänstehundar och exteriörhundar som blivit årets allroundschäfer. Ja och? Man kan hålla på i det oändliga och försöka lura sig själv och andra.
Kära läsare ett påstående kan bara vara antingen sant eller falskt, inte både och. Sedan ett par månader tillbaka saknas dessutom redovisning av HD statistik på schäferhundklubbens hemsida. Olyckliga omständigheter eller obekväm fakta som undanhålls för allmänheten?
Jag kan också konstatera att det inte är i tävlingssammanhang ute på de stora arenorna som man får den sanna bilden av hur det står till med våra bruksraser i allmänhet och schäfern i synnerhet. Här återfinns gräddan av populationen. Vågar man vända bort blicken från de stora arenorna möter man en annan verklighet. Människor som i förtvivlan ringer till brukshundsklubbarna om hjälp. Desperata hundägare som skriver på hundfora om allehanda problem. Hundar som omplaceras och avlivas på löpande band och ändå har vi aldrig haft så många problemlösande ”hundgurus” i vårt land. Stora problem inom en ras blir inte mindre av att andra raser har större problem. Tro mig – jag tvivlar inte ett ögonblick på att de flesta hundägare älskar sina hundar. Många lägger ner en förmögenhet på rehabilitering av fysiska och mentala problem. Problem som orsakats av samvetslösa, chanstagande och allmänt nonchalanta uppfödare som sedan lämnat dem i sticket. Och det är fanimej inte deras stora kärlek till schäfern eller till sina valpköpare som får dem att avla på rädda individer helt i avsaknad av leklust och nyfikenhet. Det är inte kärleksfulla handlingar som driver dem i att strunta i att röntga hela syskongrupper eller ”glömma” att skicka in dåliga röntgenresultat. Det är cynism och oansvarighet som bottnar i förakt för levande varelser.
Påfallande många debattörer på nätet argumenterar mot en öppen debatt. Något som står stick i stäv mot den uppfattning jag möter i min vardag bland vanliga hundägare och också märker bland majoriteten av dem som lämnat kommentarer på min hemsida. Många pratar om pajkastning. Detta är vanligt bland dem som lider brist på egna sakliga argument. Vi skall inte bråka säger en annan. Varför djävlas säger en tredje. Varför hemlighålla och lägga locket på, säger jag. En öppen debatt är en ventil för frustration.Låt alla människor få insikt i problemen så vi kan gå vidare och rätta till dem. Ju större kunskap människor får desto mer kvalitetsmedvetna blir dom. Detta borgar för en bättre och seriösare hundavel. ”Sköt dig själv och skit i andra” argumenten är också märkliga. Individualism kan väldigt lätt utvecklats till egoism och engagemang är inte liktydigt med förmyndarmentalitet. Vi behöver en värdemätare för hur det står till med de demokratiska spelreglerna ute bland våra klubbar och i styrelsearbetet. Individuella soloprestationer kan vara beundransvärda men hela föreningssverige vilar på den kollektiva förmågan hos dess gräsrötter. SBK har på sin hemsida presenterat fem punkter som sammanfattar organisationens uppgift.
http://sbk.nu/templates/Page____7361.aspx
Fem punkter som jag till fullo skriver under på. Jag undrar ibland om styrande inom schäferhundklubben gör det samma. SBK har självfallet också en del problem att brottas med men det är en annan debatt. Min kritik mot CS och Svenska schäferhundklubben bottnar i en allvarlig oro om vad som håller på att hända med världens bästa brukshund – Schäfern. När vi inom schäferhundklubben fjärmade oss från SBK och gjorde en strukturförändring i vår organisation samt argumenterade för en utbrytning tog vi ett steg i fel riktning. Små enklaver runtomkring i landet bildades (OG/SK) och fick alltmer sektliknande inslag.
Vi måste börja återtåget tillbaks mot våra rötter och förstå att de registreringssiffror schäfern hade en gång i tiden med 4-5000 registreringar inte är dagens verklighet. Vi kan inte bygga hela vår verksamhet ute i landet enbart på utställning och enstaka IPO-entusiaster. Idén om en autonom schäferklubb utan SBK i ryggen vilar på ett aldrig sviktande medlemsantal och kom naturligtvis till i fornstora dar när schäferns popularitet var oomtvistad. Vi saknar medlemsunderlaget på många SK. Medlemsvärvning i all ära men vad är det vi skall erbjuda våra valpköpare? Någon slags medeltida bygemenskap där folk bildar pakter, polisanmäler varandra och slåss om kaffebröd på medlemsmöten.Vi fjärmar oss alltmer från SBKs ursprungstanke om gemenskap och folkrörelse. Visst finns det bra och välmående SK med mycket aktiva medlemmar som arrangerar IPO-tävlingar i världsklass men majoriteten av våra SK har stora problem. Vi måste förstå att man inte kan bedriva en verksamhet med endast 4-5 medlemmar, något som faktiskt är fallet ute i landet på vissa SK. Det är frustrerande för det finns fortfarande enstaka eldsjälar som drar ett mycket tungt lass. Men problemet är att vi inte bedriver någon uppsökande verksamhet utan vänder oss till redan etablerade schäferägare.Bland det underlaget tappar vi medlemmar som känner att de inte har något utbyte av ett medlemskap i svenska schäferhundklubben. Vi skall inte avskaffa utställningar eller bedriva klappjakt på exteriörintresserade människor. Däremot måste vi vidga vår verksamhet. Vi måste förstå vilka allvarliga strukturella problem vår organisation har samt erkänna den gradvisa glidning bort från den ursprungliga rasstandarden som schäfern hamnat i. Annars är slutet nära…
Herr Ordförande har som vanligt inget konkret att komma med. Han anlägger nu en indignerad förorättad ton och passar på att dela ut lite floskler om etik & moral. Retoriska krumsprång helt i avsaknad av substans. Jag använder min hemsida för privata funderingar som utmynnar i en angelägen debatt. Herr Ordföranden använder vår medlemstidnings spaltutrymme till moraliserande inlägg. Den senare metoden känns inte moraliskt överlägsen den förra. Kan någon vänlig själ dessutom upplysa Herr Ordföranden om att vi passerat tidsåldern då vi kommunicerade via röksignaler! Modern teknik gör det möjligt till effektiv kommunikation från Ystad till Haparanda eller om man så vill World Wide. Inget att förkasta eller fnysa åt. Om man uppskattar det öppna samhället där alla kan delta i debatten, vill säga. För system som använder sig av censur och hämmar yttrandefrihet kan det nog vara ett oönskat kommunikationsmedel. Så skippa det moralfilosofiska snacket och sätt igång och jobba för alla de medlemmar du påstår dig representera.
I övrigt vill jag bara tillägga att det enda kränkande i detta sammanhang är en svag ordförande med en lika svag styrelse som fegt bollar tillbaka bollen och ansvarsfrågan till olydiga medlemmar som uppmanas att rätta in sig i ledet. Att inte ha varit med och utformat RAS är tydligen ett brott av allvarligare art än att medvetet strunta i att följa dess rekommendationer. Skall vi nu plötsligt ha yttrandeförbud i alla frågor där vi inte personligen aktivt deltagit i beslutsprocessen? Det är naturligtvis riktigt att vi skall följa gängse rutiner och klubbstadgar etc men det förutsätter att kanaler för skrivelser är öppna för alla annars börjar det likna Högsta Sovjet.
Jag är inte ute efter att rollen som världsförbättrare. Men efter 50 år i branschen har man samlat på sig en del erfarenheter. Med åren har jag insett att man måste våga stå fast vid sina åsikter. Det kallas civilkurage. Det betyder inte att man inte kan ändra sig när det gäller vissa ståndpunkter. Man kan upptäcka att någon annan har en bättre ide eller ett bättre argument. Modern forskning ger ny kunskap, modern teknik förbättrar kommunikation.Om man vågar möta framtiden samtidigt som man förvaltar arvet från det förflutna,klokskap från dom som inte längre finns bland oss har man knutit ihop säcken och öppnat upp för nya möjligheter och vägar att gå. Men man kan inte byta åsikter varannan vecka livrädd för att stöta sig med olika grupperingar och kommersiella intressen. Det är inte heller speciellt klädsamt med bloggfiskande på andras bekostnad eller att man slänger ut ett argument ena dagen för att i nästa stund inta en ny hållning. Allt för att krampaktigt hålla liv i sin egen blogg.
Däremot välkomnar jag den seriösa debatten där man kommer med välunderbyggda motargument och vågar vidareutveckla sina egna tankebanor och inte är rädd för att stå upp för sina åsikter även när det blåser upp till storm och innebär en personlig risk. När vi vågat vända på varenda sten har vi kommit en bit på väg. När människor slutat vara rädda för att säga vad dom tycker har vi en möjlighet att vända denna nedåtgående spiral som pågått under så många år. Detta är inte att djävlas eller att bråka – det är att vidtaga åtgärder ibland ett nödvändigt ont.
Ett svar på min skrivelse till CS har kommit. Av kategorin politikersvar. Vi bollar över skrivelsens frågeställningar till en kommitté som tillsätter en utredning som har för avsikt att göra… ingenting…
Allt du kan göra, eller drömmer om att göra, börja göra det idag
Mod rymmer genialitet, kraft och magi.
Skrid till verket och se din tillförsikt växa.
Börja genast, och ditt arbete kommer att fullbordas.Johann Wolfgang von Goethe
Detta citat förmedlat via en engagerad valpköpare får avsluta detta inlägg.Med detta manar jag Dig kära läsare till att dra ditt strå till stacken.Vill Du vara med och förändra Svenska Schäferhundklubben, har du idér som i stort samstämmer med mina visioner, känner Du att klubben behöver förändras, har du förslag på personer som skulle kunna ta oss ur denna kris, kan du tänka dig att arbeta för klubben och påverka våra uppfödare till att följa schäferns ursprungliga rasstandard? Gå då med i Svenska schäferhundklubben och gör Din röst hörd.Står Du utanför kan Du i dagsläget inte göra någonting för att få stopp på den maktfullkomlighet och felnavigering som pågår med nuvarande CS vid rodret. Än mindre rädda vår fantastiska ras från att genomgå en gradvis förvandling från världens bästa brukshund till en loj sällskapshund. Jag vet att det finns otroligt mycket kunskap och kreativitet ute i landet bland människor som lämnat klubben.Det finns också personer inom klubben som besitter stor kompetens vars åsikter negligeras eller tystas ner.
Du kan också skriva insändare, skicka skrivelser och använda din egen blogg till debatt och engagemang i frågan. Det viktiga är att Du tar ställning och gör något.
I skrivande stund håller jag på att arbeta med lite andra idér som jag tror kan ta oss ur denna kris. Fram tills dessa är genomarbetade behövs engagerade, modiga människor som vill göra något för vår ras inom schäferhundklubben. Framtiden får utvisa om vi med gemensamma krafter lyckas mobilisera det mod och kraft och klarsynthet som behövs för att rädda vår ras och rasklubb till nästkommande generationer.
Reino
Jag tror att Afs kan bli en enande organisation om vi samverkar inom mentalitet med lägsta / högsta väden inom redslereaktion, minnesbilder och lekfullhet för ett gk / igk, samt hällsa med framtagande av de fakta som finns. Som exemel att verka för att veterinärernas uppgifter blir tillgängliga inom Afs för forskning så att uppgifter kan sammanställas. Detta skall vara Ad / Ed natyrligtvis från Skk men även alla andra sjukdommar från veterinärer undantaget rena olyckor då detta knappast kan anses tillföra aveln. Där vi enas och strävar mot ett gemensamt mål inom rasstandarden.
Samt att Afs låter de uppfödare som vill avla mot ”bruks” kontra ”exteriör” funktionella ideal kan göra detta med Afs ”välsignelse”, även detta inom rasstandarden. Samt att ett lägsta värde skall finnas på avelsdjuren vad gäller drifter. Även detta inom rasstandarden
Tiden går och vi är nog ganska många som väntar på vad och hur Afs skall svara. Bara för att Afs är störst behöver inte detta betyda att de vet bäst. Kunskap skadar inte, detta håller jag med om. Men vem är det som är okunnig kontra kunnig? Och vem är det att fälla sådana utryck. Det är inte första gången jag läser dessa ord. Men om det finns kloka personer är det väl klokt att förmedla det kloka där folk finns och pratar (skriver på bloggar) istället för att bara klaga på att folk är ”okunnig”. Jag måste bara fråga vad som syftas med dessa ord ”okunnig”.
Är folk ”okunnig” om de anser att en Schäfer bör ha de vinklar som var vanlig på en Schäfer på 60-talet som vann utställning då? Eller att de anser att en Schäfer skall ha de drifter så att denne bör kunna bli polishund? Att en Schäfer skall vara så frisk som möjligt? Och att det skall finnas framtagen information om detta så att uppfödare skall kunna göra en så bra bedömning som möjligt i syfte att få fram friska valpar. Och att en Schäfer skall ha en mentalitet som klarar av att leva i dagens samhälle? Man kan ju undra?
Skall vi se detta som ett styrkeförhållande i ett krig som skall styrar och utkämpas av generaler, majorer samt fotfolk då är det helt klart att bruksarna är i underläge. Men om kloka får möjlighet att tänka efter vad det är vi bör bevara samt förbättra hos Schäfern som ras finns det möjlighet till en framtid med en enad ras – Schäfer. Ser man på motsattsen där vi inte kan komma överen så är det självklart att då kommer vi allt längre bort ifrån varandra.
På området vad gäller hällsa och mentalitet tror jag att vi på ett relativt kort tidsperiod kan komma att kunna enas om viljan bara finns. Där vi kan se ett posetivt resultat inom ca 10 år tror jag. Inom dessa områden (hällsa och mentalitet) finns de områden som faktiskt förenar.
Däremot tror jag det blir svårt att enas vad gäller den rätta synen på exteriören. Där ser vi på funktion på helt olika vis.
Med drifter är det samma sak då en del uppfödare säljer till sällskap, bruks eller tjänste. Det är helt skilda typer vad gäller driften hos Schäfer, och en Schäfer avlad till sällskap duger inte till tjänste eller tvärtom.
Tiden har gått sedan Reinos första upprop. Måhända är det dags att gräva ner stridsyxan. Att döma av de kommentarer uppropet föranlett både här och där, så präglas mångas engagemang i fösta han av känslor. Man skulle önska att tolerans och kunskaper vore större. Jag menar att det inte går att blunda för de faktiska realiteterna.
– Vi kommer aldrig att kunna uppnå 100% uppföljning av hundars mentalitet och hälsa.
– Ägare och uppfödares intressen varierar. Tjänst, sport, utställning och enbart sällskap. Vilket påverkar val och utveckling av linjer inom rasen.
Jag hoppas att kunskapsnivån efter hand höjs – utbilda mera!
Hej Jeanette
Jag vill börja med att gratulera dig till din fina schäferhund och till den trevliga
utmärkelsen årets all-roundhund.
Söndag morgon kl. 04.30 ringde min väckarklocka.Efter en snabb frukost och en timmes
promenad med mina hundar körde jag 5 mil till MH/MT banan i Romelanda för att medverka
som figurant under dagens MT-del av korningen. Då min familj var bortrest fick jag
lämna in mina hundar till en snäll bekant som ställde upp som hundvakt under dagen.
I ösregn begav jag mig raskt mot banan.Släpade kälke och dumpe och monterade hjul. Dukade upp kaffe och hembakta muffins.
12 hundar och två klädbyten senare vinkade jag hej då till övriga IDEELLT ARBETANDE funktionäre.Den siste jag såg i backspegeln var REINO OSKARSSON som släpade och lastade
in sopsäckar och tomma drickbackar i sin bil.Detta efter att tillsammans med två andra domare och funktionärer ha lagt sin fritid på IDEELLT ARBETE på MH/MT-banan denna söndag.
Jeanette du är inget unikum, du är inte den enda hårt arbetande medlemmen i vår förening – Svenska schäferhundklubben.
Sammalunda gäller din s.k plastpappa som troget väntar vid sin ”ekande” mailbox.
( Jag bifogar ordet tomt framför boxen så blir uttrycket mer korrekt…)
Vi är många som delar ditt engagemang och intresse för vår ras.
Men vi måste bli fler!
Reino har tagit upp ett antal angelägna frågeställningar.Jag har också studerat
MH-statistiken.Jag har detaljstuderat varenda kennel som finns med på listorna.
Jag har dessvärre också läst mig till att det finns ett samband mellan alltför ensidig avel på exteriör och dåliga resultat på MH.En handfull sk bruks/tjänstehundskennlar
håller upp schäferns MH-statistik utan dessa skulle ännu fler fält lysa röda sida upp och sida ner.
Detta är allvarligt.Vi måste göra något åt det.Det första steget är att börja diskutera varför inte alla uppfödare följer vår ursprungliga rasstandard.
Vi har nämligen bar EN.Därför är det så märkligt att vår ras delats upp i två förgreningar som glider längre och längre ifrån varandra.Vi har också problem med leder och hälsa.Många uppfödare saknar en genetisk helhetsbild av sina avelsdjur p ga t ex
otillräckligt antal röntgade individer i syskonkullar.
Det är väl bara att gratulera dig till att din hund har ett bra MH och MT.Varför så upprörd?
Jag gläds å dina vägnar.Gläd dig och var nöjd.Är din hund dessutom också frisk och utan
ledproblem kan du skatta dig lycklig.Men skänk samtidigt en tanke åt alla dom hundägare som inte har samma anledning till jubel och ovationer som du.
Valpköpare som
får ta konsekvensen av oseriös avel.
Jag lever själv med hundar komna ur både sk exteriörlinjer och bruks/tjänstehundslinjer.Jag VET att det är en enorm skillnad på dessa tre individers mentalitet.
Jag lever också med två hundar befäftade med grava HD-fel.( E och D )Från linjer där exteriör premierats före interiör.Detta betyder inte ALLA exteriöruppfödare är oseriösa.
Vad det däremot betyder är att det finns uppfödare i vårt land som struntar i konsekvenserna av allför ensidig avel.I vissa fall oseriös avel.Detta är inte bra.Detta måste vi gör något åt.
Själv gör jag något genom att jobba IDEELLT ute på banan och i styrelsen i vårt Västra Distrikt.
Jag kan garantera dig Jeanette att jag inte alls missunnar din exteriörhund fina arbetsresultat och bra MH.Tvärtom hoppas jag att fler sk exteriörhundar får förbättrad MH-statistik.Röda fält i majoritet är inte kul…Ännu
viktigare ;
jag hoppas vi möter fler leksugna,kampglada och nyfikna exteriörhundar i MT-banan.
Catrina Björk suppleant SD Västra
utligen
Är det min exteriörhund som har ett dåligt MH och som blev årets allroundschäfer?
Jag hoppas verkligen att detta var ett allmänt och okunnigt uttalande.
Med tanke på hur både korning och MH ser ut så känns det även som ett mer eller mindre missunnsamt och elakt uttalande.
Men jag ser fram emot ditt engagemang för att få en vår organisation att blomstra, som du skriver så har du 50 år på nacken och då är det ju på tiden att kliva fram i rampljuset
Vi ses framöver då jag kämpar för ungdomarna och att de ska få ta plats i en ganska insnöad organisation, men pass på! Det vänder! Med tanke på alla dina tankar så måtte detta inte bara vara massa ord som stannar på denna blogg, se till att få lite fart på verkstaden och var inte som alla andra som bara snackar. Det vore ju grymt! Vi måste slita lite för andra för att komma någonstans, idéelt arbete och en massa ansvar ska till. Men du verkar ju inte vara främmande för att ta tag i detta?:)
Eftersom min plastpappa sitter som på nålar och hoppas att mailboxen fylls med förslag för valberedningen så hoppas jag att alla ni som stöttar Reino oxå tar ert ansvar och tillsammans ser till att schäferhundklubben leds vidare av engagerade människor..Tyvärr så har det ekat i den boxen ett bra tag nu.. Kom igen allihopa!
Men glöm inte att kolla upp vad som ligger på AFS bord och på SKK, så ni inte blir besvikna. Vi är inte den enda rasklubben som har åsikter om uppfödare inom olika läger, så man inte blir besviken när man står handlingslöst och är den som får ta emot alla otrevliga mail från upprörda medlemmar. Man bör oxå vara medveten om att vår rasklubb är i ordningen likställd en lokal sbk-klubb. Där har vi ännu en sak att fundera över tror jag.
Som sagt så ses vi snart! Nu väntar en hel jäkla massa jobb! Kör så det ryker!
Sen tycker jag inte att vi ska glömma en av schäferns ursprungliga uppgifter, vallning… Ska vi hålla oss till rasstandarden så måste brukssidan tänka om och där är exteriören mer rätt ute. Eller ska vi ta och dela oss i tre läger? Så jag vet vilka olika läger mina två hundar här hemma ska tillhöra…
”Stens”: Om du nu inte känner till det så är en vara som sålts köparens hela egendom. Hur seriös än uppfödaren må vara så är det köparen som väljer att röntga / eller inte röntga. Det går inte att tvinga ägaren att röntga samt mh-testa sin hund om denne bestämt sig att bryta en överenskommelse med uppfödaren att ställa upp på dessa tester / undersökning. Detta om köpare som ”vägrar”.
Sedan har vi de parametrar som inte går att förutse som uppfödare vad gäller AD/ED. Där tom kullsyskon har oliga ärvbarhet. Dessa parametrar kanske vi i framtiden bättre kan ta hänsyn till genom forskning. Men som det ser ut i dag så kan vi bara ta hänsyn till det vi vet. Och jag tror faktiskt inte vi kommer så värst mkt längre vad gäller AD/ED med de parametrar vi har och känner till i dag.
Ledstatistiken är så klent underbyggd på grund av ofullständigt röntgenunderlag att den inte bör förekomma i officiella handlingar.
Hej. Det var ett tag sedan sist jag läste kommentarerna under ”Dags för strid 4”. Med tanke på mitt dåliga minne läste jag på nytt. Efter åt slog mig tanken ”Vilket intryck lämnar vi schäfervänner, genom våra kommentarer till läsarna?” … Jag blir inte förvånad om andra lämnar oss till vårt öde.
StenS.
Att ledstatistiken är borttagen kan det bero på att vissa hanar/kennlar har dålig statistik ? Om i så fall har jag helt tappat förtroendet för AFS. AFS säger sig ju jobba för rasutveckling och då är det ju mycket värdefullt för oss uppfödare att få en samlad statistik på HD/ED i första hand efter avelshanar, kennlars resultat är mindre viktigt. För blivande valpköpare är det ju också mycket värdefullt eftersom många inte vet att man kan hitta statistik på kennelklubbens hemsida och eftersom AFS är duktig på att marknadsföra sig så är det ju på den hemsidan de hamnar på. Är det därför det blivit borttaget ? Att man är rädd för att förlora pengar på valpförsäljning ? Då borde ju vi som är medlemmar i Svensk Bruksschäfer också vara rädda eftersom vi för att få annonsera våra valpkullar på hemsidan först måste redovisa vår uppfödning både gällande ledstatistik, korning, L-test och tävlingsrresultat, både det som är bra och dåligt. Detta tycker jag är mycket bra för jag tror att ärlighet varar längst, även i hundsammmanhang. Om någon inte har statistiken från okt 2010 så har jag laddat ned den, tyvärr har jag missat den från feb 2011.
Skandal vet jag inte, men trist att man inte bemödar sig med att svara en medlem sedan drygt 30 år respektive 40 års medlem i Svensk schäferhundklubb. Ett svar hade varit tacksamt att få oavsett annledningen till borttagandet av HD/ED. Om styrelsen fattat ett beslut för rasens bästa, att inte statistiken ska ligga ute så borde det inte vara så svårt att argumentera för detta. Eller?
Att det finns onda krafter som bekämpar de goda krafter inom AfS och de som har bruks schäfer är uppenbart.
Till Kennel Entre´:
Va..??!!
” Försvann ” det efter Reinos blogg?
SKANDAL är bara förnamnet…..
”Att inte HD-statistik mm längre uppdateras beror nog på att den person som tidigare hade ansvar för att ta fram statistiken med hjälp av Lathunden har valt att lämna sitt uppdrag. Jag tror inte att man har någon ny person på den posten än”
Nja, nu är det väl inte förfrågan på uppdateringar frågan gäller även om det också eftersöks. Det stora mysteriet är den tidigare försvunna uppdateringen som av någon anledning försvann efter Reinos inlägg på sin blogg. Själv har jag skickat 7 till 10 mail där jag ställt frågan, vilka och på vilket möte, togs beslutet att ta bort statistiken på Schäferhundklubbens hemsida. Kvar ligger gammal statistik på HD/ED fram till 1998. Jag har inte fått ett konkret svar från någon ansvarig!
Att inte HD-statistik mm längre uppdateras beror nog på att den person som tidigare hade ansvar för att ta fram statistiken med hjälp av Lathunden har valt att lämna sitt uppdrag. Jag tror inte att man har någon ny person på den posten än.
Kan ju tllägga ang. min kommentar här nedan att jag såklart inte tillhör kategorin ”besserwissrar”.
Att gå omkring och tro sig vara nåt för mer än andra bara för att man har en schäfer stämmer ju knappast med verkligheten.
Summan av kardemumman = Att vi ”schäferfolk” tyvärr har stämpeln på oss att tro oss vara några slags ”besserwissar” och ”ser ner” på andra hundraser.
Tro mig, jag har varit ute så pass mycket och lyssnat in och pratat med människor som gärna skulle vilja köpa en schäfer, men faktiskt tvekat och ibland blivit förskräckta över attityden hos ”oss” schäferägare/uppfödare!!!
Är det så vi vill vår ras ska presenteras??
Jag är irriterad nu och det får vi ta. Jag säger VI, eftersom jag är schäfern trogen och letar lämplig hund igen.
Visst, det finns såklart ”typer” överallt, men i vårt samhälle gäller det väl att föregå med GOTT exempel och visa på humanitet när vi representerar vår ras.
Man ska väl som spekulant inte bli avskräckt efter sitt besök hos en uppfödare som istället för att lyssna in och ta emot frågor om rasen/kullen, sitter och baktalar andra uppfödare?
Det här är viktiga saker att prata om och det gynnar ju schäferrasen som sådan också.
Jag börjar att hålla med Sten Ström att det bästa vore om vi försökte att hålla sams i Schäfer Sverige. Att följa Jesus uppmaning att vända andra skinden till, kan det vara ett råd som vi tuffa Schäfer-ägare vill följa? Att ta en oförätt och bara ”skaka” av sig den är väl om något en styrka.
Men Schäfer-ägaren bör nog ha goda nerver för detta samt hög tröskel till skärpan. Vad gäller de andra egenskaperna som Schäfer-ägaren bör ha för att klara av att inte bli proviserad är väl då att vara stresstålig. Om vi skall komma tillrätta med osämjan inom Schäfer hund krettsar kan man helt klart använda sig utav tester så att bara godkända män används i avel.
Kvinnorna har här ett stort ansvar att bara ”släppa till” för dom män som är helt nervfasta och klarar av att inte bli provoserade med skärpepåslag. Männen å sin sida skall naturligtvis inte ”kliva på” vilka som hellst utan att även de skall kräva godkända testresultat på kvinnorna. Där gnällgubbar och gnällkärringar är helt diskvalliserade för fortsatt avel.:-)))
Det är klokt att hålla låg profil med tanke på framtida ”förhandlingar/samarbete”. Man bör inte heller sätta för stor press på fortroendevalda inte minst med tanke på framtida rekrytering. Det ska vara roligt att ägna sig åt sin hobby.
Jag följer med spänning denna debatt och hoppas på att det leder till något positivt. Problemet/möjligheten är att vi har en hierarkisk struktur från SKK-SBK-AFS och med en viss påverkan från Tyskland samt inte minst de ekonomiska incitamenten. Mitt förslag är ändå att följa de regelverk som finns, även om man inte tycker om det, inkomma med välunderbyggda motioner och söka allianser i dessa frågor. Finns ett tillräckligt stort intresse för förändring i sakfrågorna finns alla möjligheter att via en demokratisk process få igenom såväl stadgeändringar, personval samt kursval. Att en styrelse eventuellt säger nej till en motion innebär bara att det är årsmötesdeltagarna som slutligen fäller avgörandet. Utifrån personliga erfarenheter vet jag att arbeta ideellt kan vara väldigt påfrestande där nödvändig tid delas mellan yrkesliv, familj och tid för egen hund. Ingen är betjänt av att vi inte har några som över huvudtaget inte vill arbeta med detta. Alla parter bör ”tagga ner” tongångarna lite, söka samförståndslösningar och försöka enas i vissa sakfrågor för att få till ett någorlunda fungerande samarbetsklimat. Innan man kan springa måste man faktiskt lära sig att krypa. Alla har rätt till en åsikt men för att få en långsiktig kursändring bör man agera taktiskt och inom fastställda demokratiska former. Vi delar alla ett gemensamt intresse, var rädda om varandra. Det heter att hunden är människans bästa vän MEN är människan hundens bästa vän?
Hur skall denna konflikt lösas då?
Ideén till denna artikel har jag hämtad från sidan http://www.hanterakonflikter.se/konfliktskolan/konfliktstilar/ Gå gärna in på denna sida då det finns mer att läsa i ämnet.
Det finns fem konfliktstilar. Det är Kamp. Kompromiss. Undvikande. Anpassning. Samverkan. Det är olika intressen som parterna vill ha tillgodosedda för två eller flera parter. Det är därför konflikter uppstår. I vissa konflikter är den enes intresse mycket viktigare än den andres. I andra fall är det inte så viktigt. Det kan finnas olika anledningar till detta. Intressen kan vara viktiga för att de representerar ett starkt behov eller viktiga värderingar. De kan vara oviktiga för att de är triviala eller för att det inte är värt riskerna att kämpa om.
KAMP strävar efter att tillgodose det egna intresset utan att ta hänsyn till den andres intresse. Den UNDVIKANDE stilen innebär att man inte engagerar sig vare sig i det egna intresset eller i den andres intressen. I KOMPROMISSEN engagerar du dig halvdant i bådas intressen. Resultatet blir att båda får en del av vad de vill men ingen får precis vad de vill. SAMVERKAN innebär att du visar stor omsorg både för dina intressen och den andres. Med en ANPASSAD stil visar du stor omsorg om den andres intressen men ingen om dina. Det finns alltså fem typer av agerande i en konflikt beroende på hur parterna väljer att förhålla sig till de egna och den andras intressen.
Jag tycker att det verkar vara så att AfS hanterar denna konflikt med den undvikande stilen med blockeringar. Medans bruksfolket använder sig utav kamp som konfliktmetod. Man behöver inte vara proferssor i konflikthantering för att förstå att parterna inte kommer någon vart i denna konflikt om AfS aldrig ens svarar på tilltal på framförd kritik medans bruksfolket försöker att framföra vad de anser vara fel i umgänget till en part som vägrar att svara på tilltal i sakfrågorna. Därför anser jag verkligen att SBK borde erbjuda sina tjänster och hjälpa till i denna konflikt. Sbk roll borde vara den samverkande.
Konflikten mellan AfS och bruksfolket.
Hur kan man få till en förändring i en konflikt till stånd när den starkare parten blockerar och ingenting vill ge? Självklart kommer den svagare parten att försöka än mer, ropa högre och tillslut när ingenting hjälper så blir den svagare parten så frustrerad så aggresiva inslag kommer fram.
Då går den starkare parten in och med skärpa förklarar att den svagare parten gått över någon slags gräns som inte accepteras av den starkare. För så gör man bara inte, specielt inte om den som för diskutionen av den svagare till den starke har har ett förtoende uppdrag sedan tidigare. Men har den starkare tagit åt sig av den framförda kritiken? Nejdå. Utan här är det bara personangrepp som gäller. Inte med ett ord har det diskuterat i sak av den starke.
Ja det är väl ungefär där vi är nu. Som jag ser det så är detta ganska likt en klassfråga om något. Där AfS skyddar och värnar om förmåner som 80% av uppfödarna har. Kan AfS möjligen vara rädd för bruksfolket och vad dessa kan göra om deras inflytande får tjans att öka? Ja om bruksfolket skulle förbättra hela Schäfer rasen till den standard som bruks har på sina hundar. Då skulle förmodligen de som vill ha en Schäfer enbart till sällskap välja en annan ras. Men jag anser inte att exteriör behöver vara rädd för detta. Exteriör kommer även i fortsättingen att avla på mer lättsamma hundar och brux kommer även de att avla på hundar med mer drifter.
Jag har förbättrat nedanstående text som jag har på min hemsidas blogg.
Är det någon som läst SBK;s konflikthantering? där ena parten blockerar medans den andre vill komma till tals. Exakt så tycker jag att det är mellan exteriör och bruksfolket som har schäfer. Där även AfS är med och blockerar. Jag anser att AfS gör fel i grunden då de blockerar de önskemål som kommer ifrån brux-håll. Schäfern är en bruksras, då skall den behandlas som en sådan med. Om det finns de som bara vill avla fram rena sällskaps varianter av Schäfer typ så varsegod. Men blockera inte brux-uppfödares vilja till föbättringar inom Schäfer rasen.
Och skall vi verka inom samma förening och under samma rasstandard så måste vi bruxare få komma till tals i AfS, även fastän vi är i minoritet. Annars kommer det inte att gå i längden. När det dessutom finns uppfödare som verkligen vill avlar mot mkt bra drifter bra mentalitet, friskhet samt funktionel exteriör borde dessa uppfödare lyssnas på samt tas intryck av.
Jag har läst i en hundblogg en som föreslår att vi skall gå åt vart sitt håll. Visst det är ju en tanke. Men faktum kvarstår, vi har fortfarande en gemensam avelsförening som är vårt språkrör mot SBK och SKK samt en gemensam rastandard. Om vi går åt var sitt håll kommer sammarbetet totalt att kollapsa mellan exteriör och brux folket inom AfS. För exteriörfolket med sina 80% lär sitta där de sitter i AfS.
Det lär nog i praktiken vara brux som måste gå. Frågan är bara vart? Vi blir helt och hållet utan förening som kan föra vår talan till SBK och SKK. Om vi inte kan bilda en egen avelsförening vill säga. Så om vi går så tror jag att det blir första steget mot en delning. Och stannar vi kvar så kommer det troligen inte bli någon förändring för oss med våra 20% om det fortsätter som förut, än om vi alla 20% skulle gå med. Så för att det skall kunna fungera där vi alla kan verka inom samma förening är att de styrande i AfS verkligen tar intryck av framförd kritik samt att de även ger frågor som behandlar funktionell exteriör, driftermentalitet samt friskhet samma värde i framtiden. Då kan det komma och fungera
Så hur skulle vi kunna lösa denna konflikt då? Ja det skulle väl vara att vi fick hjälp av en konfliktlösare från exempelvis SBK då ? ? ?
Sopar du tillräckligt med skit under mattan snubblar du till slut över den..
Kan för mitt liv inte begripa varför schäfern som ras blivit så uppdelad. Vad är det för fel med att vilja ha en hund som både funkar i utställningsringen OCH i arbete/på appellplanen? Även om man ställer ut borde man ju vilja att sin hund av BRUKSras ska hålla både fysiskt och mentalt för arbete? Eller ens vardagsliv- vilken den ju inte kan om den dras med rädslor, skottkänslighet, bristande leklust och kamplust och nyfikenhet och och och..
Kämpa på och trösta dig med att man inte kan vara alla till lags samtidigt, ibland trampar man på ömma tår..
Bra skrivet som vanligt! Hoppas naturligtvis på att du kan vända AFS-skutan även om tvivel finns.
Men Reino, ny ledning och nya reformer behövs nog lite varstans i våra hundorganisationer. Kan du inte slåss i SBK för en Brukshundklubb värd namnet när du ändå är igång. Kan vi inte få tillbaka:
En klubb där vi schäferägare slipper att bli anmälda för att vi tilltalar hunden med hög röst?
En klubb där vi schäferägare inte riskerar en anmälan om vi har vanlig stryplänk på hunden?
En klubb där vi schäferägare kan tävla utan Rapporteringskod A för att hunden morrar i kampen?
Jag har absolut inga tvivel på att du är kompetent nog att avgöra var gränser går för otillbörlig påverkan. Tvivlar inte heller på att du kan bedöma vilken utrustning som kan anses olämplig. Inte heller på din förmåga att dra gränser för var aggressivitet uppträdande går.
Men.., just nu råder amatörernas julafton. SBK-klubbarna hyser snart bara medlemmar, instruktörer, provledare och domare som inte har ett skit kunskap om annat än timida hundraser. Förlåt, men tyckte att du antydde positiva omdömen om SBK. Hoppas att jag missförstod dig…
Läste i senast numret av vår medlemstidning att
ytterligare ett SK lägger ner sin verksamhet p ga brist på
medlemmar som vill driva klubben vidare.
En dyster utveckling..
Verkligheten precis som du beskriver den i ditt inlägg.
Jag kan inte förstå att inte fler personer reagerar och visar sitt
stöd för ditt engagemang.
Man behöver ju inte dela din uppfattning till 100% för att inse värdet
av att någon vågar ställa sig upp och stå för sina åsikter.
Om du Reino skulle bli invald som ordförare i AfS så kanske det skulle hända saker.
Tack Christer Lindgren.
Jag har nu läst igenom texten och försöker förstå dess innehåll.
Iofs inte så svårt, men jag får bara inte ihop det med verkligheten.
Man måste, även om man är ordförande i klubben, resa sig upp och ta av sig skygglapparna.
Inse att det är så här illa.
Ge sjutton i att bara sitta och försöka försvara en ohållbar situation.
Ta in och lyssna på ”oss” här ute och bjuda in till samarbete.
Tyvärr så ser jag, som jag skrivit tidigare, mest en massa repriser på samma gamla frågor och samma gamla svar.
Jag har lagt ut texten från Svenska Schäferhundklubbens medlems tidning där ordförande Tomas Moberg tar till orda, på min hemsidas blogg.
Läser med stor beundran denna 4:e storm. Det är så ovanligt och trevligt när man kan läsa och förstå vad som sägs. Att som författaren, jag vet att han heter Reino och är innehavare av Hedforsens kennel men jag känner honom inte personligen, ha briljant verbal utrycksförmåga samt bildning i svenska språket, självinsikt och sist men inte minst; omfattande kunskap, ger stor behållning till läsaren/mottagaren.
Civilcurage – ett mycket viktigt styrmedel. Man blir inte alltid populär men allt har ett pris och jag tycker det är ganska billigt.
Jag följer denna debatt med stort intresse och önskar det fanns ett enkelt sätt att närma sej detta uppenbara problem och de som inte vill se, på ett sakligt plan. Men människan fungerar ju ofta så – ”att slå tillbaka är bästa försvar”. Alla vill vi bli sedda och respekterade och helst beundrade också! Blir vi sedda av ”fel” anledning vill vi inte lika gärna vara med. Du har dock många med dej i ledet mot kampen för världens bästa hundras bevarande. Tyvärr är väl de flesta av oss redan frälsta. De som verkligen behöver få mer kunskap och insikt är de som inte läst sin historia. Schäferns allsidighet och stora betydelse inom många områden och kanske främst inom krigsmakten under 1:a och 2:a världskrigen. Har man den klart för sej vill man väl inte köpa en schäfer som är så långt bort från den typen hundar som möjligt?
De, liksom jag, som vet att man vill ha en bruksschäfer kan också behöva få lite saklig information för även inom detta gäng uppfödare finns kontraindiceranade information ibland. Förstagångsköparen anser jag måste ha tur i sitt val av uppfödare som det är i dag. Jag ska genast gå med i Schäferhundklubben och säga MIN mening där. Jag har inte gjort det tidigare eftersom det finns så lite att läsa som är intressant! Jag har också pratat med berörd ordförande för något år sedan och fick kraftfullt veta vad som gäller. ”En Schäfer som ska kunna jobba måste ha ändamålsenlig exteriör. Allt annat är skitsnack.” Det kan vi vara rörande överens om, saken är bara den att vi har lite olika åsikt om vad ändamålsenlig exteriör är!
Tror att en klubb som satasr meer på praktisk användning av hund än vad som förekommer på SBK i dag skulle gynna rasen. Försvarsmakten gör ju en insats där, men det krävs mer. Jag sticker ut hakan nu: Jag anser att SBK ska vara en klubb för brukshundar. Sen att det inte går ihop ekonomiskt då, det är ju ett dilemma. Men jag skulle gärna betala en mycket större medlemsavgift, jobba mer ideellt om det vore en klubb där man kunde träna bruks fullt ut. Andra raser är naturligtvis välkomna men bruksrasernas intresse ska tillgodoses först och främst. Om alla olika intressen ska ha en liten bit var och ingen blir nöjd…
Bra Reino.
Jag vill också se svaret från ordföranden.
Mycket tänkvärt!
Bättre att sammarbeta, än att misstänkligöra andras ideer!/Tomas
Det finns hopp. Låt oss ta del av svaret från Ordf som finns i Svensk Schäfertidning. Vi är flera som inte har tillgång till ”bildbladet”.
Jag är inte förvånad över rådande situation. Jfr med FN. Maktspelare i kulisserna vill ofarliga nickedockor som de kan manipulera i org ledning.
Vill du förändra tingens ordning måste man komma åt kulissens makthavare! Strid 4 visar med önskvärd tydlighet något som de flesta av oss känt till. AfS har därför ingen status utanför de egna leden.