Beska droppar och en och annan nyårskaramell

Kära Läsare

Jag vill börja med att önska Er alla en god fortsättning på det nya året.

Lite drygt två månader har nu förflutet sedan Svenska schäferhundklubbens organisationskonferens på Rosersbergs kursgård genomfördes. SD-västra och jag antydde då en försiktig optimism inför framtiden.
För egen del kan jag väl säga att vissa tvivel väckts sedan dess.
Låt oss börja med att konstatera att vår vice ordförande Anneli Hultman i schäfertidningen nr 6 2011 redovisar att underskottet från SSM 2011 nu fördubblats sedan organisationskonferensen. Hon drar slutsatsen att” Detta får naturligtvis stora konsekvenser för klubbens verksamhet de kommande åren”. Hon säger också att CS skall verka för den ökade öppenhet som efterfrågades på organisationskonferensen i höstas. Vackra ord så med stor frenesi bläddrar jag entusiastiskt efter någon form av konkret avtryck i vår kära tidning som avspeglar detta positiva uttalande. En analys, en åtgärdsplan, en vision eller åtminstone ett utkast till någon form av strategi inför det kommande året. Kära läsare nada, intet, rien de rien – zero. Jag finner ingenting alls. Jag finner däremot en redogörelse från organisationskonferensen med beskrivning om vad som avhandlats. I några stycken förvillande lik den redogörelse SD-västra publicerat på vår hemsida veckan efter konferensen. Vissa meningar är så förbluffande identiska att man kan tro att textförfattaren använt vår egen text som förlaga till sin egen.
Vad sägs om följande;
SD -västra:
Det ekonomiska läget i vår klubb är mycket allvarligt. Vår kassör Håkan Hvitman redovisade oroväckande siffror. P.g.a. detta kommer Svenska Schäferhundklubben tvingas skära ner sina kostnader rejält. 
Nina Prytz text i tidningen;
Det ekonomiska läget i vår klubb är mycket allvarligt. Vår kassör Håkan Hvitman redovisade oroväckande siffror. På grund av detta kommer klubben att tvingas skära ned sina kostnader rejält.

Eller följande smakprov SD-västra;
Den största orsaken till detta allvarliga läge är att årets SSM gick med en rejäl ekonomisk förlust. SSM är Schäferhundklubbens absolut viktigaste inkomstkälla under verksamhetsåret. En förväntad vinst på ca 175 000 SEK landade på, i skrivande stund, ett minus på drygt 50 000 SEK.
Nina Prytz text i tidningen;
Den största orsaken till detta allvarliga läge är att årets SSM gick med en rejäl ekonomisk förlust. SSM är Schäferhundklubbens absolut viktigaste inkomstkälla. En förväntad vinst på ca 175 000 SEK landade på, i skrivande stund, ett minus på drygt 60 000 SEK.

Tänk så slumpartat att Nina tänkt ut nästan exakt samma formuleringar som SD- västra…. Eftersom materialet från konferensen också lagts ut på klubbens hemsida satte jag mitt hopp till denna. Vilket skulle visa sig vara mycket naivt av mig. Här möttes jag av ett programblad och diverse omdömen om rumsstandard och matsalsinredningen på konferensgården. Åsikter om vinpriset i baren och svårigheter att hitta från E 4 är alltså själva essensen av deltagarnas utvärdering. Herregud, jag har tidigare poängterat att vi har problem i Svenska schäferhundklubben men vidden av dessa problems omfattning har inte gått upp för mig förrän jag nu tvingats ta del av denna mentala härdsmälta. Vi har en ekonomisk kollaps- vi närmar oss Ebberöds bank. Vi tappar medlemmar. Vi har svårt att finna kandidater till CS. Vår ras tappar registreringar. MH statistiken visar på en alarmerande utveckling av röda fält. Vi har oroande tendenser gällande skottstatistiken. Vår ras håller på att tappa sina arbetsegenskaper. Vår ras återfinns på SRD-listan etc. etc. etc.

Vad gör Svenska schäferhundklubbens distriktsrepresentanter och centralstyrelse under tiden detta fortgår?
Svar: Diskuterar matsalsmiljö och rumsstandard. Om nu CS haft intresse av SD -västras redogörelse från organisationskonferensen har man visat desto större ointresse för våra motioner inför årsmötet 2012.<

Motion nr 1 om kravet Korad på våra svenska avelsdjur avfärdades med orden kontroversiell och för många följdfrågor.
Motionerna 2 och 3 om ökade krav på valphänvisningslistan avslogs med motiveringen att avelskommitten redan påbörjat ett arbete med att ”använda valphänvisningen som en lättbegriplig informationskälla…”.
Detta svar modell Goddag Yxskaft illustrerar vilka läs och skrivsvårigheter som råder i denna klubb. Två övriga motioner hade inkommit angående införande av IPO-V dessa avslogs också.
CS och CUK hade några förslag till årsmötet. Föga förvånande 3 st gällande utställningsverksamheten.

På SD Skåne/Blekinges hemsida kan man för övrigt läsa vad projektgruppen för SSM 2011 tycker och deras förklaring till varför SSM blev en ekonomisk flopp. Idel syndabockar radas upp alltifrån odugliga kassörer till klantiga redaktörer. Svenska schäferhundklubbens styrelse och projektgruppen lider tydligen av samma åkomma. En allvarlig bristsjukdom som medför avsaknad av en viktig mänsklig egenskap nämligen förmågan att ta ANSVAR.

Nu till något helt annat;
I oktober 2011 utkom en bok ”Hundens språk och tankar” skriven av professor Per Jensen. Många lovord hördes på bloggar runt om i vårt land. Men också några kritiska röster höjdes som kontaktat mig och frågat om jag läst kapitel 10 Personlighet . Jag ombads framför allt studera texten om Beteendetester för hund och Mentalbeskrivning Hund. Jag blev nyfiken och lånade boken av en bekant och fann till min förvåning en text om MH fylld av sakfel och i viss mån begreppsförvirring. Låt mig nu först konstatera att jag har stor respekt för professor Jensen som föreläsare och hans kunskaper i beteendebiologi. Däremot finner jag det anmärkningsvärt att hitta så många direkta faktafel inom ett område där researcharbetet kunnat utföras tämligen lätt.

Några exempel; På sidan 145 beskriver Jensen hur ett MH går till.
citat:” Föraren leder hunden i koppel genom en bana och åtföljs av en försöksledare som bedömer dess reaktioner”. Slut citat Den som beskriver hunden kallas mentalbeskrivare. Detta gör alltså inte testledaren som är den korrekta benämningen på Jensens försöksledare. Testledaren ledsagar hund och förare. Ger instruktioner och anvisningar för att momenten skall genomföras på bästa sätt. Testledaren ansvarar dessutom för banan.

Det är anmärkningsvärt att Jensen inte känner till detta. Ordvalet ”bedömer” är också inkorrekt i sammanhanget liksom de poäng Jensen påstår att hunden tilldelas eftersom vad som görs är följande: ”I ett standardiserat protokoll och utifrån en intensitetsskala beskrivs hundens reaktioner i olika moment.”

Ovan citat hämtat från svenska brukshundklubbens hemsida. En sida Jensen hade haft stor nytta av att besöka innan han skrev texten till kapitlet.
Vidare påstår Jensen att en ”hotfull figur som dras mot hunden på en släde” dyker upp på MH-banan. Detta är helt fel. Däremot så förekommer detta moment på MT-banan.

Korningens mentaldel kallas i dagligt tal för mentaltest. Hunden måste vara mellan 18 och 48 månader för att delta. Mentaltesten innehåller delar såsom samarbete, social själv-säkerhet, rädslor etc. Två domare bedömer hunden utifrån ett poängsystem och hunden får godkänt eller icke godkänt.”(Hämtat från svenska brukshundklubbens hemsida) 

Professor Jensen fortsätter att prata om poäng, slädar och bedömning på sidorna 144- 147. Vilket föranleder mig att dra slutsatsen att han helt enkelt blandar ihop MH med MT. Han pratar också om ”dådkraft” ett begrepp vi begravde med den gamla korningen. Han drar slutsatser om tydligt samband mellan mod, jaktintresse och socialitet som känns ganska främmande för mig. Professor Jensen återkommer vid flera tillfällen till begreppet mod. Det finns inga tester inom SBK som bedömer mod. Vi testar nyfikenhet, rädslor och aggressivitet.

I kapitlet om problembeteenden använder han begreppet utåtriktade hundar för att beskriva hundar som skäller, gnyr och hoppar och lägger här in ordet stressade hundar i samma mening.Ordvalet är olyckligt eftersom en socialt öppen=utåtriktad hund, inte är det samma som en högenergisk hund som inte heller behöver vara synonymt med en stressad hund. Vad professor Jensen beskriver är helt enkelt en otrygg och rädd hund.

Per Jensen skriver dessutom om standardiserade L-test inom polisen och Försvarsmakten. Detta är heller inte korrekt eftersom dessa test är individanpassade kan de se lite olika ut beroende på vad hunden skall användas till. I sin förteckning över referenser och litteratur anger professor Jensen Kenth Svartberg och dennes olika studier och avhandlingar.

För den som läst Svartbergs forskningsrapporter som visserligen omfattas av ett synnerligen akademiskt språk råder dock inga oklarheter eller begreppsförvirring. Måhända spelar det en avgörande roll att Svartberg själv har en gedigen erfarenhet från praktiskt arbete med hund i bl a tävlingssammanhang och förmår att förena teori och praktik och klä det i ord på ett begripligt vis.

Ändlöst teoritiserande verkar för övrigt vara på modet i allehanda sammanhang. På bloggar och hemsidor. Beskäftiga fraser och tjusiga träningsmodeller radas upp i diskussioner på diverse fora, samtidigt som drösvis med mailfrågor av ibland ytterst simpel karaktär tumlar runt i cyberrymden. Människors vilsenhet är påtaglig och behovet av vägledning skriande. Här borde våra rasklubbar kunna fylla en viktig funktion.    
                     
    

 Men den som t ex söker sig till Svenska schäferhundklubbens hemsida kommer inte att finna vad han eller hon söker. Trots många och långa diskussioner kring hemsidan förblir den svårläst, ointressant och sällan uppdaterad. En bild med snömotiv byts ut mot publikfriande bedårande små schäfervalpar som förmodligen så småningom byts ut mot grönt gräs och blommande tussilago. Under tiden förblir MH och Hälso-statistiken icke uppdaterad, länkarna till våra SD och SKn ur funktion och bristen på nyheter skrattretande. Så går ännu ett kalenderår med samma försäkran om bot och bättring och alla tomma löften blir till ett berg av outrättade göromål som skjuts på framtiden. Nya fraser och nya utredningar och nya arbetsgrupper men inga tagna beslut som utmynnar i verkställanden.
Vilket föranleder mig att citera en person som talade om doers, hesitaters och criticizers.
Vår rasklubb verkar utgöras av ett förödande antal hesitaters. Avstyrkta motioner och bristen på ansvar och kreativitet talar sitt tydliga språk.

Under 2011 tillhörde jag utan tvivel gruppen criticizers men jag kan försäkra Dig kära läsare om att jag under 2012 kommer att bevisa att jag i grund och botten tillhör skaran doers.

Vi har ett årsmöte i mars månad. Förmodligen det viktigaste årsmötet någonsin i vår förenings historia. Kollaps eller kavla upp ärmarna? På organisationskonferensen kom frågan upp om en eventuell delning av rasen. Det är kanske dags nu.

I alla år har jag kämpat för att vi skall stå enade och försöka bevara schäfern som en ras. Från 2012 kommer den tyska schäferhunden att finnas i två godkända hårlagsvarianter.

Långhårsschäfer med underull blir en egen ras. Jag kommer personligen i mitt fortsatta engagemang att arbeta för att få till stånd en ytterligare uppdelning av den tyska schäferhunden. I princip är vi ju redan uppdelade i exteriör och bruksfalanger men tiden är nu mogen för en officiell uppdelning. Hur detta skall genomföras rent praktiskt är för tidigt att uttala sig om.

Under 2012 har som bekant SD -västra ansvaret för SSM svenskbrukset. Vår ambition är att arrangera ett kompetent och välordnat mästerskap som kan engagera svenska bruksentusiaster och schäferägare. Nytt för i år blir en utökad tävling som också vänder sig till tävlande i lägre klasser.

Min förhoppning är att alla Sveriges bruksintresserade, såväl tävlande som åskådare, visar sin solidaritet med den strid för schäferns framtid som bruksras, som delar av vår distriktstyrelse för. Genom deltagande och närvaro på SSM visar vi Svenska schäferhundklubben att schäfersverige består av så mycket mer än bara utställning.

Välkomna

Reino